My preparations

Igår skulle jag bara åka ut till Biltema och handla lite fler kabellister. För att locka med min syster så föreslog jag att besöka någon hundbutik och leta efter ett kort, lätt, svart valpkoppel och let me tell you, hon är inte nödbedd 😉

Väl ute på Biltema så var det första jag hittade ett kort, lätt, svart valpkoppel. Förvisso såldes det i set med en liten sele och allt sades vara för katt – men även med selen var det väldigt biligt jämfört med vad ett koppel skulle kosta på en hundbutik, så det fick följa med. Sen går man förbi byggavdelningen när man ska handla kabellist, och vad hängde där om inte världens sötaste, smala fina spårlina, listigt utklädd till kakelsnöre? Den fick förstås också hänga med…

På stallbutiken hittade syster världens bästa belöningsgodis (enligt mig, får se vad vovvarna säger); tunt strimlad torkad kyckling, mjuk och böjbar och lätt att dela i mindre bitar. Klart en påse sånt var tvunget att följa med hem! …och en klicker. Och en fästingplockare att lägga i bilen eftersom det bara blir styckmord när jag försöker ta dem med fingrarna. Och lite VH valpefor…

Efter vår lilla shoppingtur, som blev lite större än planerat, tog jag tag i kabelsäkrandet, och nu är alla åtkomliga kablar insnurrade i sånantdär spiralkabelskydd i plast från Biltema. Det står nog inte pall så länge för vassa valptänder, men förhoppningsvis länge nog att vi hinner upptäcka om det gnags på sladdarna och montera loss ett stycke valp.

Hamsterkollektivet börjar bli redo för att bli hundbostad igen. Godisburkarna är påfyllda och framställda, leksakslådan är sorterad och kablarna är säkrade. Nu sticker jag till Lund och sen är det fredag!!! 😀

Godishyllan

My office

…eller jakten på den försvunna linjalen.

Jakten gick genom lådor, garderober och till och med köksskåp. Fynden var många – ett polfilter som Kalle frågade efter för ett par veckor sedan, en reklampenna från Tele2, ett 128MB CF-kort, Disney-sångböcker, gamla sv/v-bilder jag fotade för sisådär sex år sedan och en hel del totalt oviktiga saker. Till slut, uppe i skåpet bland sångböckerna, under en låda med urgammal datorhårdvara, tillsammans med en ouppackad USB-dammsugare och ett blixtfodral, hittade jag inte mindre än två linjaler.

Ordning och reda!

Päls

Fällperiod
Elaka röster har påstått att min hund fäller. Jag vill dementera detta påstående å det grövsta. Min hund fäller inte. Däremot verkar hon försöka klona sig själv, och har börjat med pälsen…

Ny världsordning

Eller åtminstone ny datorrumsordning. Jag har envist sagt att det inte är någon poäng i att möblera om när vi ändå ska begära omtapetsering snart, men Kalle bestämde sig igår för att det trots allt skulle göra en hel del för rummet tills vi får tapeterna fixade. Jag kapitulerade och vi flyttade bokhyllor, kopplade om datorer, ställde upp böcker och trasslade sladdar i ett par timmar. Dessutom passade vi på att sänka mitt datorbord lite vilket gjorde skillnad för min sittposition.

Igår träffade jag Sara, Anna och Frida för lite umgänge och hundträning. Sara och Anna trampade upp uppletanderuta i en oanvänd fårhage och jag och Frida lade spår i skogen åt varandras vovvar. Zumi började bra på sitt spår, men stötte sedan på något obehagligt innan första vinkeln och blev ganska off till efter andra vinkeln – stannade och pep, såg sig omkring, gick till och med tillbaka och satte sig vid mig en gång och bara tittade på mig som om jag var en idiot som tyckte att hon skulle SPÅRA (eller så hade hon helt glömt vad som skulle göras). Jag bestämde mig då för att lägga alla regler för spår åt sidan och gick brevid henne som på promenad, jollrade och berömde precis allt hon gjorde, och efter en liten bit släppte det och hon hittade Spåret med stort S igen och gick i betydligt högre tempo och med bättre koll sista biten (även om hon gärna viker av i “slag” från spåret och sedan hoppar tillbaka igen, hon vet ju var spåret finns så det är väl inte så noga att gå i kärnan tycker hon). Det var bra att hon fick avsluta på ett lyckat sätt.

Framöver ska jag försöka lägga flera kortare spår åt henne och se om det är uthålligheten eller koncentrationen eller om det var någon störning just där som är/var problemet. Ärligt talat har jag inga föreställningar om att vi kommer kunna tävla i spår, så vi gör det som den aktivering det är.

Ronja spårade väldigt duktigt, tog sin vinkel med bravur och var överlag väldigt säker och spårcentrerad. Det märks att spår är något hon verkligen gillar att hålla på med.

Spårstart
Personspårande

Sara figgade för Tim när de körde några motivationsskick som (i mina otränade ögon) gick fint. Det var kul att se en hund som kan ta rulle trots att det var länge sedan han tränade sök på allvar.

Det går fort i svängarna

Påvis

Jag fotade väldigt mycket och sållade hårt innan jag lade upp bilder på flickr, och nu får jag sålla igen vilka bilder jag slänger med i inlägget – ett kärt besvär! Här kommer några fler från dagen, bland annat på Zumi och Tim som fick busa lite!

Åskådare II
Ikaros
Njutning
Frida på inlines
Mattes knähund
Hoppelihopp
Kram!

KRÄKhund

Många har säkert hört mig kalla Zumi för kräkhund. För flera månader sedan råkade jag vända på ordet hundkräk och sedan har det hängt med, mattes lilla kräkhund. Idag gjorde hon verkligen skäl för namnet, med resultatet att jag har en madrass som jag arbetar med för att få ren och en bunt sängkläder i tvätten. I och för sig var det ju dags att byta sängkläder i alla fall, men jag hade ju uppskattat om hon hade kräkts på golvet istället…

Jag har försökt att tala om för henne att det är katter som äter gräs och spyr, och inte hundar, men hon lyssnar inte på det örat.

Hänt-i-veckan-utan-hund

Hunduppdateringen kom ju igår, så nu är det dags att pladdra lite om vad jag (inte) gjort i veckan. Jag har…

  • inte städat. Vi hade en nobel föresättning att göra det men det blev ju inte av. Däremot har jag kört tre maskiner tvätt och vår nya maskin är tystlåten och snygg 🙂
  • lunchat med Alicia två gånger! Vi sågs först i tisdags och åt lunch nere på stan, och småshoppade. Jag kom hem med fler bokstavsklistermärken till min kalender samt två kylskåpsmagneter somnu står vid min dator och sprider glädje. Idag lunchade vi på Blåmesen, tittade på människor och förfaaaaasades över “konsten” i Viagraparken.
  • virrat runt och fixat till mina studier. Tydligen gör det inte så mycket om man lämnar in lappar sådär ett halvår senare än tänkt…
  • pratat med nollan och varit synlig i Lysator-t-shirt och ljusgula shorts, allt för att promote:a vår fina datorförening.
  • letat efter lokalbokningslokalen (puh) i origo, letat igenom hela LiU’s hemsida och slutligen upptäckt att de numera bor i Key. Irrat ner till Key och letat igenom hela plan 3 efter dem innan jag hittade dem läääängst in i ett hörn.
  • inte skrivit min femte uppgift till Umeå. Faktum är att jag uppgifts-flyktar as we speak. Men den kommer nog att komma in i tid ändå, “jag jobbar bra mot deadlines” borde jag ha i mitt CV 🙂

Sammy

Efter ett misslyckat försök att byta stänkskärmar på min cykel bestämde jag mig i vredesmod för att rensa hyllorna i vardagsrummet och flytta dem till sin nya plats i datorrummet. Halvvägs igenom första tidningshögen, under boken “Materialet utan egenskaper”, såg jag plötsligt någonting litet, vitt och rektangulärt.

Sammy.

Min underbara mp3/ogg-spelare som varit försvunnen sedan Interaktionsdesignskursen och som jag trott att jag glömt i Java.

Ny elektronik

Tiden går så himla fort när man vill att den ska ta det lite lugnt. Varje gång jag upplever något så tänker jag att jag måste ju passa på att blogga om det, men på något sätt hinner jag inte riktigt med och många vackra tankar och fina formuleringar blir just inte mer än tankar och kanske ett utkast som ligger och skräpar i en virtuell anteckningsbok. Och kanske är det lika bra? Tiden är ju till för att upplevas, inte för att recitera sådant som redan hänt. Men jag är en av alla dem som drabbas då och då av nått jag vill förklara

I helgen har vi spårat. Zumi var tokduktig och spårade precis så koncentrerat och i precis det tempot jag eftersträvat under vintermånaderna då ingenting fungerat. Hon sov som en sten i bilen på väg hem och ville knappt vakna när vi kommit fram. Men vakna var hon tvungen att göra, för hon skulle in och sova så jag och husse kunde ta bilen till tornby. 🙂

Vi började på OnOff och kollade på dammsugare men varken Nilfisk Power eller Philipsmodellen vi kollade på kändes direkt klockren. Nilfisken har samma snäppfäste mellan slang och “pinne” som storebror Xtreme och det fästet var det första som började strula på mina föräldrars Xtreme 150. Philipsmodellen hade ett så himla tungt munstycke som jag betvivlade skulle suga upp grus och sånt som jag ville.

Av den anledningen traskade vi vidare till Expert och kikade på dammsugare även där. Vi snubblade över en Samsung med bättre fästen, ett bra, rejält munstycke som inte vägde fem kilo, som var lätt att dra, hade lång slang och lång sladd, HEPA-filter och som dessutom var snygg och på kampanjpris för 1800. Bra, den får följa med oss hem, tyckte vi.

Eftersom vi nu kommit in i det här med shopping gick vi via Max till PCCity för att fortsätta kika på plattskärmar till mig. Min egentliga smärtgräns för en sådan låg vid 2000 men det slutade med en Samsung (ser vi ett mönster?) 2233BW för 2300. 22″ widescreen och härlig färgåtergivning – plötsligt ser mina bilder mycket bättre ut…

Väl hemma så var jag faktiskt mest pepp på att testa dammsugaren så det blev att packa upp den och dra ett varv i lägenheten. Så tyst, så tyst, så lätt att städa med för att munstycket inte bara skyfflade runt gruset, så behagligt lång slang och så skönt att inte behöva flytta kontakten en enda gång! Riktigt klockrent köp, och så njuter jag av att den faktiskt till och med är snygg när jag använder den 🙂

Tisdag och framåt

Det har varit en ganska intensiv vecka och jag är närmast hysteriskt trött. Dessvärre känner jag ett ansvar att uppdatera med en jättehög med bilder från veckan som gått.

I tisdags var jag och Zumi ute på kalhygget och lekte i snön. Det var väldigt fint ute.

Bendjupt!
Full fart inåt
Full fart... åt fel håll.
Snö, snö, snö
Inkallning i djupsnö
Nos, nos, var tog godiset vägen?

I onsdags var det hackerkväll, för min del innebar det kycklingrulle med vansinniga mängder sås samt en del fotande och struntprat.

Larlin och larlin-mini i soffan
Närstudie av colaflärp
Pettson
Resterna av en pizzakväll
Mr T
Tosteberg

Torsdagen anlände och med den lite seriöst… klippande, målande och limmande. Allt för kursen i Kognition och handikapp, förstås!

Alicia pysslar
Hmmm, vad ska jag måla?
Måla, måla röda trianglar
Spelplanen, 729G65

Frampå kvällen tassade vi över till Zeising som bakat semlor. Mums säger jag bara! MUMS!

Temmelskal Temmeltillbehör

Zeising vispade grädde och blivande sambon Anna assisterade med att plocka fram annat.

Zeising Anna

Det är svårt att skriva av ett telefonnummer, tydligen. Så svårt att man behöver följa det med fingrarna. Tosteberg och Mr T pratar lika extremt som Rory och Lorelei i Gilmore Girls, det är helt sinnessjukt att försöka hinna med. De är värre än ett gift par, faktiskt 🙂

Thomasa Thomasa och Tost

Fredagar är ju normalt gå-ner-i-varv-slappna-av-inför-helgen-dagen. Jag hade ingenting schemalagt i skolan men fördrev dagen med att minutiöst städa hela lägenheten (ok, med undantag att damma och plocka undan i datorrummet) eftersom poj och pettson skulle komma över på kvällen och lägenheten helst får se lite renare ut än ett grustag. Det blev mintkladdkaka med grädde och hallon och alldeles för mycket fotografi för min smak…

Kalle Pettson
Självporträtt Pettson
Poj Fotosnack
Kalle pekar Poj funderar

Hipp hipp hurra! Nu är det äntligen helg! Lördagen började vi med att äta lyxfrukost och sedan gå ut med Zumi. Det blev bus på björkbanan, lite upplet i hobbytappning, kontaktträning, uppställning och porträttfoto.

Eftermiddagen tillbringades på Tornby på jakt efter allehanda grejer ihop med poj som skulle köpa sig en bokhylla. Lite skruvar senare fick vi upp hatthyllan i hallen och därmed är det bara två saker kvar att fixa där: slipa och måla hyllorna innanför dörren och sätta upp lite bilder på någon vägg. Snyggt är det och snyggare kommer det att bli!

Nåja, efter skruvandet blev det att raska på ut till mina föräldrar. Visste ni att enda gången på hela veckan som buss 3 INTE går vid 7-10 minuter över heltimme och passar med tågen som går halv är klockan fyra på lördagar? Nu vet jag det… Väl ute i Skorteby tog jag och syster en promenad med vovvarna som fick busa lösa.

Söndag morgon hoppade vi in i bilen och styrde kursen (med hjälp av Tessan) till Askeby och spårkurs. Vi fick lägga spår åt varandra den här gången och jag fick äran att lägga spår åt keeshounden Kessi(e?) som spårade toppenfint även om hon blev lite förvirrad av ett dygnsgammalt blodspår som jag råkade korsa under läggningen. Zumi spårade ganska bra om än lite virrigt, det visade sig efter det längre spåret att hon var bajsnödig, så kortspåret som vi lagt själva spårade hon med precisionsspårskvalite – tänk vad lite bajs kan göra… Efter spårandet släppte vi samtliga hundar (utom Kessie som löpte) och Tessans två ullbollar, så sammanlagt busade åtta hundar omkring och bara en gång surnade det till lite för att Zumi hälsade på Ronjas matte och Ronja ville ha henne för sig själv. Zumi bara lägger sig ju och fjäskar om någon blir sur, så det var snart ur världen. Zumi tyckte att det var jättehärligt att få springa så fort benen bar med hundar i alla möjliga storlekar och modeller.

Väl hemma från kursen blev det dusch och sedan iväg till stan för att äta tårta och fira att Wermlands Nation fyllde 24 år. Vi spelade Carcasonne innan vi pyste iväg till Maxi för att handla mat. Väl där började blodsockret ligga på minus men vi tog oss till slut därifrån med en ansenlig mängd mat och lite nya blommor till fönstren.

Skära upp tårta
Wermlands födelsedagstårta

Nu är det måndag och idag får ni inga bilder – möjligen ikväll eftersom det är hundkurs senare och det kanske blir lite fotat då. Pust, det var en summerad vecka!