Men även när dagen är tung, tråkig och motig utan egentlig anledning, så känns det bra att tänka tillbaka på de fina stunderna som ändå fanns där under dagen. Så tillsammans med en tallrik rabarberpaj med vaniljsås och en stor kopp te vill jag tänka på bra saker som hänt idag.

• Norrie gick självmant ut på uteplatsen för att kissa.
• Zumi hittade faktiskt ett tugg på Stallbutiken som hon kunde tänka sig att äta, och skyddade detsamma genom att ta det i munnen och vrida undan huvudet från Norrie när han kom fram och kollade (aka tänkte stjäla).
• Jag har bakat säsongens första rabarberpaj på mina egenodlade rabarber.

Väl på plats så använde vi tiden till att träffa Norrie. Faktiskt så fick vi tid med bara Norrie eftersom syskonvalparna som var kvar hade fått följa med på lite äventyr på egen hand, och det var väldigt givande eftersom det ger en känsla av hur det blir när det bara är vi. När syskonvalparna kom hem lite senare så märktes det ju att det inte var fullt så intressant att interagera med oss när man kunde retas med syskonen Med syskonen syntes det att han var en rätt kaxig typ, så vi får se vad det blir av honom…

I alla fall – vi träffade Norrie. Och vilken valp! Nu är väl alla valpar underbara, men vilken glad och kontaktsökande liten kille! Och – nyfiken! Och lekglad. Och – nu märker ni att jag kommer från shibavärlden – efter att först ha släpat bort fleeceflätan och tuggat lite på den, så släpade han tillbaka den till oss och lade sig i knät för att busa med den. OHMIGOD. Och – fan vad många och det blev – när han blev trött så var det knät som gällde för att sova. En hund som faktiskt vill vara i knät!

Under tiden vi var där och ett tag efteråt kände jag mig helt lugn. Norrie är fantastisk, han har potentialen att bli mycket bättre än jag kan göra honom. Och det var det som slog mig i bilen på väg bort – gud, hur ska jag kunna förvalta den här potentialen? Hjälp mig, hjälp mig att göra Norrie till just den fantastiska, arbetsglada, lekfulla hund han har potential till att bli!

Från Väröbacka förflyttade vi oss två timmar norrut-ish, till Jönköping. Vi checkade in på Chez Stenholm, alltså hos arcolin, för natten. Där bjöds det på grillat och vi blev rejält bortskämda. Det blev för lite sömn under natten, men jag får väl skylla mig själv som var klarvaken vid åtta… Kalle passade på att bränna en hel del pengar på Scandinavian Photo och sedan åkte vi på utelivsmässa i Bodafors. Jag lämnade mässan tre par dyra funktionsstrumpor-i-merinoull rikare, så nu är jag redo för hundträning på riktigt!

När vi passerade Mjölby ringde Pettson och frågade om vi ville äta på DeKlomp, och det lät ju som en trevlig idé. Vi hann alltså inte mer än mellanlanda hemma innan vi stack iväg ner på stan för att äta lite löjligt god mat ihop med honom. Jag var dödstrött och inte världens socialaste människa, men maten var god Sent omsider, runt elvatiden, tog vi oss äntligen iväg med buss efter att ha missat den tidigare med några minuter, och sen var det i princip bara att stupa i säng.

För idag började dagen runt kvart över sju, då jag var pigg och klarvaken (och kissnödig!). Jag gjorde ett ärligt försök att somna om innan jag plockade upp mobilen och fixade titlar på bilderna jag hade hunnit sätta en uppladdning på igår. När jag var klar med det och Kalle fortfarande sov så provade jag att spela Krazy Kart Racing och Asphalt5. Det sistnämnda var snyggast och roligast även om jag är ganska patetiskt dålig på just bilspel. Vaddå svänga försiktigt…? Nu förstår jag inte.

Idag har vi rensat upp rejält i lägenheten, även om det fortfarande är mycket kvar att ordna. Rent är det i alla fall nästan överallt, och jag tror att jag kan tänka mig att ha över PiM utan att skämmas allt för mycket över skicket på lägenheten. Uteplatsen har fått sig en rejäl uppfräschning tack vare mina föräldrar, min bror, min brorsdotter och min systers sambo som allihop var förbi här och grillade på kvällen. Häcken är lagom hög och två pallkragar är uppställda, jordfyllda och planterat i! Woho! Nästa steg är valpsäkring inne och nya utemöbler på uteplatsen.

Jag har faktiskt till och med hunnit med att spontanhandla fem nya fleeceplädar i olika färger som ska klippas upp och flätas ihop. Tre av dem var marginellt dyrare än de tunna filtarna jag brukar köpa, men också mindre stretchiga och troligen betydligt mer slitstarka, så det är nog ett bra material för de starkare hundarna eller tuggiga hundar. Jag ska ta lite bilder på min fleecesamling, men tills vidare så får ni nöja er med text. Färgerna som finns är svart, marinblå, beige, orange, illrosa (lite tjockare), illgrön (lite tjockare) och röd (lite tjockare). Jag misstänker att det här håller på att urarta till en fullskalig besatthet…

I fredags flexade vi ut tidigt, redan vid halv tolv, för att påbörja fyratimmarsresan söderut. Jag hade ont i både huvud och nacke och försökte vila bort det medan Kalle körde den första, längre delen av sträckan. I Borås bytte vi och jag kände mig hyfsat som en människa igen. Från Borås är det lite drygt en timme så det blev inget maratonpass för mig denna gång. Och det var ganska lätt att hålla ork och entusiasm uppe med tanke på var vi var på väg

Vi har träffat sju stycken femveckorsheelers, blivit tuggade på, blivit dragna i och blivit sovna på. De fick åka transportbur från valprummet till sadelkammaren för första gången, och efter någon minuts tvekan så ramlade allihop ur buren samtidigt och drällde ut sig över hela golvet, tuggade på fleeceflätor och antastade människor. Vi har blivit både pussade på och tuggade på, och efter en stunds bus och lek blev det plötsligt sovdags och då fick vi också vara säng. Besöket i bilder:

När vi sent omsider tog oss ifrån heelerflocken ställde vi siktet (och kartan i Google Maps i telefonen) på Varberg, där vi checkade in på Varbergs stadshotell för en natt i lite lyx. Kvällsmaten intogs på ett lokalt steakhouse där jag seriöst fick en hel gris att äta Det var hur gott som helst även om jag inte orkade äta upp det… Den riktiga hotellyxen upptäckte jag morgonen efter, nämligen en riktigt sjukt stor hotellfrukost med allt. Och jag menar allt. Jag som seriöst är frukostälskare av enorma mått höll på att gå i spinn av att ha så mycket fantastisk frukost och så lite mage att fylla upp

Vi lämnade Varberg på förmiddagen och styrde om oss mot GeKås i Ullared. Det var ungefär ett decennium sen jag var där senast, och nu kommer det sannolikt dröja ett decennium till innan jag återkommer. Det var dock ett bra sätt att tvinga mig till att handla kläder – inte för att det nödvändigtvis var så billigt, utan för att vi åkt dit för att handla och då var det lika bra att beta av listan på kläder jag behövde. Ganska mycket pengar fattigare tog vi oss därifrån i slutet av dagen, men jag har uppdaterat min garderob ordentligt. Dessutom handlade vi faktiskt inget som vi inte hade behov av utan vi hade selekterat ordentligt. Bra jobbat, inte sant?

Efter GeKås-turen kom vi fram till att vi skulle vilja äta kvällsmat såsmåningom, och vem bor på vägen? Jo, världsbästaste arcolin i Jönköping förstås! Efter ett par telefonsamtal som gjorde att jag lyckades dirigera Kalle fel (trots att HAN hittade!) så landade vi i Jönköping och åt en toppengod middag på En italienare och en grek. Som ni säkert förstår blev det sent innan vi till slut gled in i garaget här på Rydsvägen 6, så jag tumlade i säng och vaknade av väckarklockan halv åtta idag.

Halv åtta? Varför i hela friden går hon upp halv åtta en söndag? Jo – Linköpings hundungdom arrangerade freestyletävling och jag var funktionär! Det blev en lång dag i freestylens och HTM:ens tecken och jag fick många nya uppslag på program och en hel del mer kött på benen kring hur jag vill träna och tävla mina hundar (OJ vad det känns häftigt att skriva plural där!). Jag var jättenervös å mina vänners vägnar men det hade jag inte behövt att vara för de var tokigt duktiga allihop. Jag har tyvärr inte bilder på alla, men några enstaka kan ni få se i alla fall.

Min helg var inte slut där! Det har också hunnits med ett besök i Sturefors och en promenad med Zumi. Matteplutten är fortfarande oerhört glad att se oss när vi kommer, och vill till och med leka lite då och då på promenaderna. Idag hade jag lyckats få med mig fleeceflätan och vi hade jätteroligt. Senare på promenaden tränade vi lite-lite på positionsarbete, närmare bestämt mitt som jag inbillar mig att vi ska kunna lära oss. Hitintills har jag nog mest effektivt lärt henne att stå snett… Mellan sitter rätt bra nu, men vi behöver trappa upp med svängar och att springa bakåt.

Vi tog några kort på pluttisarna som inte haft några namn, men nu lutar det åt att det blir Sutamuroku Lil’ZZ och Sutamuroku Lil’Zum-zum, efter föräldrarna.

NU är min helg slut. Säng!

Helgen har varit händelserik, solig och alldeles jättehärlig. I fredags började vi dagen väldigt långsamt med att ta en promenad runt byn och sedan åka och handla lite ägg för att baka en rabarberkaka. Kalles pappa dök upp strax efter lunch och vi provspelade en omgång Settlers medan vi väntade på att hans mamma också skulle komma hem.

På eftermiddagen tänkte jag bara gå ut och kissa Zumi, men så kom jag på att det kunde vara trevligt att gå upp på fotbollsplanen här intill. Väl där hamnade vi på en grusplan brevid gräsplanen och jag provade några freestylemoment för att se om hon var med. Och allt bara flöt! Slalom, mellan, snurrar, spinn, två ben, rygga – hon kunde alltihop! Jag jublade, belönade och sprang ikapp med henne och allting kändes bara klockrent.

Till kvällen gick vi ner till campingen och åt, med utsikt över den lilla dammen. När vi kom hem dukades det upp på altanen i solen och vi provade rabarberkakan.

Lördagen började precis som fredagen med en promenad runt byn, och vi stannade till vid affären så jag kunde handla en korsordstidning att förströ mig med. Det var nämligen klassåterträff för Kalles del från klockan 12, så jag löste ordflätor och klurade korsord under eftermiddagen. När jag började känna mig rastlös drog jag fram mina joggingkläder, drog på Zumi ett halsband och gav mig ut en sväng. Zumi var inte fullt så road över mitt tilltag och släpade sig surmulet fram i slutet av kopplet, men jag mådde betydligt bättre efter vår lilla motionsrunda. Precis när jag kommit in gick solen i moln och det började störtregna, snacka om tur.

Vid halvfemtiden ville Kalle bli hämtad från klassträffen för att hinna hem och duscha innan det var dags för middag, så jag tog bilen och körde lite vilse (förstås!) innan jag hamnade rätt… När jag skjutsat honom tillbaka (denna gång utan att köra fel…) vankades det älgfärsbiffar med trattkantarellsås och sedan tog jag, Zumi och Gunilla en promenad runt sjön här i Dorotea, men tyvärr hade jag inte kameran med mig. Ni får tro mig på mitt ord att det var jättefint, om än lite för myggtätt för min smak. Jag har nu två myggbett i hårbotten och två på vristerna, förutom de 20 bett jag har av något oidentifierat djur som troligen bott i mina shorts. Tackar så mycket för dem!

Efter promenad och en dusch klädde jag på mig lite vettigare kläder och gick upp till Kalle för att bli uppvisad för klassen (huga). Vi blev kvar någon timme till innan vi började bege oss hemåt för att sova inför en ny dag.

Idag har jag överlevt ett flertal timmar vid en sjö utanför Dorotea. Precis när vi kom dit (och precis när vi åkte) fick jag ett panikutbrott över att allting ville äta på mig, men så fort jag kom ner till sjökanten så gick det över för där blåste det lite mer. Självklart var jag också indränkt i mycket liberala mängder myggmedel.

Jag och Zumi tog en promenad runt sjön (och blötte ner oss ganska bra) medan de andra fiskade. Idag var kameran dessutom med, så här kommer en ohygglig massa bilder!

Kvällen har bjudit på grillat, och nu sitter jag nedsjunken i en soffa, tittar på regnet utanför och känner luuuuuuuuugnet. Dorotea är bra för nerverna.

Joggingturen fick redigeras och blir en promenad med Zumi istället, för även i motionspåret ar det tre centimeter snö och mina joggingskor är inte helt täta efter fjällvandringen i somras. Dessutom har jag inga bra långbyxor att springa i – ergo, promenad. Redan halvvägs runt var jag helt klibbig av den höga luftfuktigheten och önskade hett lite vettigare väder.

Visa bra saker för dock skitvä’r med sig. T ex att man stannar inne istället, och städar, bakar och tvättar. Vi har både ciabatta och bondbrödsbitar i frysen nu, rena kläder och en ren lägenhet. Framåt kvällen konstaterade vi att det nog skulle gå att grilla ändå, så vi drog över Niclas och Anna och grillade lite allt möjligt. Efter en stor skål marängsuisse är jag ohyggligt mätt och trött, så snart får det bli sängen för att orka upp okristligt tidigt. Jag ska köra riskutbildning del 2 imorgon och vi avgår från körskolan redan vid halv åtta.

Igår var vi en sväng ute i Skorteby hos mina föräldrar igen. Wille var på andra äventyr ihop med matte och extrahusse i Värnamo, så vi fick promenera själva. Nåja, jag och Kalle promenerade – Zumi sprang.

Idag har jag bakat bröd. Så mycket att brödlådan i frysen är full.

Det är definitivt hamsterificus.

Inte fullt så hamsterificus: Zumi hittade idag någonting spännande att rulla sig i. Det visade sig vara en…

Håll i er nu.

RÄKA.

Allvarligt talat. VEM har tappat en (för det var bara en!) räka ute i Jägarvallen? Mitt ute på ett fält ovanpå skaren? Livets små mysterium… Zumi fick bada

• 50 gram jäst
• 1 liter fingervarmt vatten
• 1 dryg matsked brödkryddor
• 4 teskedar salt
• 2 matskedar matolja
• 1 deciliter vetegroddar
• 1 deciliter vetekross
• 1 deciliter havrekli
• 2 deciliter grovt dinkelmjöl
• ca 2.1 liter vetemjöl special

Smula jästen och häv på salt, brödkryddor och olja (annars glömmer man det…). Häll över vattnet lite i taget så jästen löser sig hjälpligt. Pytsa sedan i vetegroddar, vetekross, havrekli och grovt dinkelmjöl och blanda lite. Tillsätt sedan mjölet ungefär en halvliter i taget tills degen inte är kladdar så farligt mot fingrarna när du känner på det. Låt jäsa under bakduk i en timme.

Stjälp ut det på mjölat bakbord och dela i valfritt antal bitar (jag valde fyra). Knåda en del i taget och dela i lagom många bitar igen (jag valde fem). Knåda lite till, forma till bollar och lägg på plåt, jag lade tio på varje plåt och fick alltså tjugo frallor av det här receptet.

Låt jäsa under bakduk i en halvtimme. Sätt ugnen på 225 grader. Pensla bullarna med vatten och häll på vallmofrö, ställ in i ugnen, låt stå i ungefär 16-17 minuter någonting.

Resultat:

Nu väntar frukost med hembakat bröd, yoghurt, ägg, juice och te. Frukost är mitt bästa!

Hur som helst så har jag en passion för te. Det viktigaste är egentligen inte att dricka det, det kan gå dagar utan en mugg te, utan det bästa med te är allt som omgärdar det.

Något av det mest rofyllda som finns är att besöka en tebutik. Ni vet, en såndär som luktar av en massa olika sorters te i stora plåtburkar samt lite kaffe och som säljer engelska kakor och lite annat smått och gott. Man väljer en eller ett par sorters te man vill ha med sig hem, får det paketerat i små påsar och doften omgärdar en när man bär hem det. Väl hemma hälls det upp i glasburkar och stoppas in i ett redan överfullt teskåp. En sort för varje dag och sinnesstämning.

Teet har en central roll även i min besatthet av hembakat bröd. Det är en alldeles speciell känsla att äta en skiva rostat bondbröd och dricka en kopp te på kvällen. Eller till frukost. Det bidrar till den vardagslyxiga känslan.

Jag dricker nästan uteslutande svarta, smaksatta teer, gärna med Earl Grey som utgångspunkt. Tebutiken i Ikanohuset har en hemblandad sort som heter Earl Grey Ikano, med Earl Grey, vaniljte, mangote och rosente som är väldigt gott. Bortsett från det så blir det en del Askeby Klosterblandning, Tant Agusta och faktiskt ett påste – det enda påsteet värt namnet – Apple, Cinnamon & Raisin från Twinings. Jag har letat efter ett löste med äpple, kanel och russin men gått bet, då russin tydligen är väldigt ovanligt att ha i. Synd, för det ger precis den rätta sötman till äpple/kanel-te tycker jag.

Gröna och röda teer är jag en smula skeptisk till. Rött te är ju inte ens te, och har en konstig bismak jag inte är helt hemma med. Den finns liksom alltid där, oavsett vilken smaksättning man väljer. Gröna teer är bättre, så länge de är smaksatta – gärna med lime, mint eller jasmin. Just nu har jag Earl Green Ginseng hemma som är riktigt trivsamt, och jag inbillar mig att jag blir lite piggare av det också.

Jag tänkte att jag skulle räkna mina tesorter i skåpet som en avslutning på posten, men ärligt talat orkar jag inte det. Det räcker nog med att säga att de fyller nästan en hel hylla i ett av våra skåp. Ett te för varje dag och sinnesstämning.

Just nu bor alla våra kylvaror i en trälåda på balkongen, himla tur att det bara är någon minusgrad kallt (och därmed ungefär nollgradigt på balkongen). Vi vet inte om frysen fungerar eller inte, men väljer att hålla den stängd, förhoppningsvis klarar den något dygn innan den smälter om den inte heller fungerar.

Den positiva sidoeffekten är att vi hipp hurra troligen väldigt fort får vår standardhöjning till helkyl och helfrys. Den negativa sidoeffekten är… tja, vi har inget kylskåp just nu. You do the math.