My lost sugar

Efter torsdagens tävling har mina framtidsplaner och förhoppningar för lilla svart känts som ett enda stort hån. Någonstans mellan bra idéer och total uppgivenhet har jag mestadels befunnit mig, och det är inte längre sådär superjättelätt att vara optimistisk. I mina tvivlande stunder hör jag bara en massa röster som säger du måste jobba med [...]

My revolution

The door is swinging in the wind It’s time to go and march on in It’s time to show them what we’re all about Efter helgens inte-så-superlyckade tävlingar i Norrie-hänseende så har jag funderat lite på hur jag ska hantera min torpedgalning till hund. Uppenbart är att approachen som Zumi har lagt fyra år på [...]

My revision

Sedan i torsdags har tankarna snurrat. Jag har pendlat mellan total hybris och någon form av mer jordnära perspektiv. Mycket har kretsat kring vilken klass vi ska starta i på Bro-Håbo-tävlingen, och när jag säger att jag har funderat på det, så innebär det att det tagit upp större delen av min kognitiva kapacitet de [...]

My comfy

De senaste två dagarna har gått i promenerandets tecken. Jag och vovvarna (Norrie lös, Zumi i koppel) har varit ute i skogen och gått så lite på stigar som möjligt. Norrie har glänst med att uppföra sig finfint lös och vara jättepepp på alla balans- och kroppskontrollsövningar jag kastat åt honom. Zumi är dock den [...]

My waiting takes more time than letting go

Igår sågs vi första gången i tävlingspsykologigruppen. Träningen innan gick dråpligt dåligt och jag och Norrie var inte ens i samma kapitel, än minde på samma sida, större delen av tiden. Jag blev irriterad, han bara nosade och allt kändes pannkaka. Vi lyckades sluta lite bättre dock och hittade lite av glädjen tillsammans igen, och [...]