Bored out of my mind

Nu börjar förkylningen nå det stadiet då jag mentalt börjar känna mig inte-helt-döende. Det innebär att jag inser hur otroligt tråååååååååååkigt det är att ligga i soffan hela dagarna, men eftersom kroppen inte är fräsch än så är jag liksom hänvisad dit ändå. Jag har orkat gå två inte jättekorta promenader med resten av hamsterkollektivet idag, så jag hyser en vag förhoppning om att kunna vara på jobbet ett tag på måndag. Jag har som tur är ganska gott om flex så jag inte behöver gå på fullt ut direkt.

Min skojsiga hosta har fler bieffekter än sömnbrist och huvudvärk! Jag har hostat såpass att en muskel i ryggen gått kaputt, och jag be Kalle om så enkla saker som att ta på hundarna halsbanden. Det är antagligen inte meningen att jag någonsin ska ta mig ur den här soffan. Nå, med tanke på att jag inte varit den mest frekventa besökaren i den sen vi köpte den i början av året så är det kanske bra att få lite valuta för pengarna?

Det som håller mig från galenskapens rand för tillfället är den gosiga svarta hunden, som inte viker från min sida, samt min surfplatta. Knott bidrar med helande energi och söta miner, och plattan läser ljudböcker för mig när jag inte orkar surfa. Jag har nu betat igenom andra och tredje boken i Harry Potter-serien och är en bit in i fjärde!

Alltså, ja. JAG HAR TRÅKIGT. Jag vill ut och träna hund. Gå långpromenader utan hostattacker var tionde meter. Träffa folk på jobbet. Föreläsa utan att halsen dör. SOVA EN HEL NATT.

Pretty please, förkylningen, nu har du haft ditt roliga. Kan jag få tillbaka min kropp nu? KTHNXBAI

My ups’n'downs

Livet i karantän är tråkigt. Vi går samma promenader och ser samma saker mest hela dagarna, och även om det är mindfulnessaktigt och vackert att njuta av nuet med mina hundar så får jag ärligen säga att bristen på strukturerad träning och målet i form av en planerad tävling gör mig ganska omotiverad och rastlös. Som tur är så pendlar det lite fram och tillbaka, och just nu känns det åtminstone mer fram, än tillbaka.

Igårkväll, liksom iförrgår kväll, byggde vi rustaslalom och sprang oss trötta i benen. :) Jag har valt, på inrådan från mina allvetande träningskompisar, att backa lite i slalomträningen för att få ordning på felsideslalomet. Just nu kör vi allé, som är lite smalare än Norriebredd, och efter bara ett par vändor igår så lossnade tänket att ösa framåt även när matte var på fel sida. Våra problem nu är snarare att inte ramla ur på slutet för att matte springer förbi, och att hitta rätt port in i rättsideslalom. Och att klara det med en tightare och tightare kanal, förstås :) Det är i alla fall inget fel på attityden hos den lilla hunden – SATAN vad han springer!

EDIT: Taraaa, nu är jag och youtube kompisar igen!

Husse har varit delaktig i träningen, vilket innebär att han har fotat och filmat och kommit med goda råd som jag vägrat lyssna på. :)

Händelsevis Kalles favoritbild. Händelsevis en bra bild på mina nya träningskläder! Mjukisbyxorna är tänkta att ha som överdragsbyxor när det är kallt, och den orangea tröjan är i funktionsmaterial och har ett Norriehuvud på framsidan. Branding, jajemen! ;)

Slalomträning med Norrie

Superfokus-Knorr svänger alldeles rätt!

Slalomträning med Norrie

Ett stycke kampgris! Notera att expanderhandtaget fortfarande lever för övrigt. Himlans bra kvalitet!

Slalomträning med Norrie

Tre meter tunga efter slalomträning.

Slalomträning med Norrie

Slagen slalomhjälte…

En slagen hjälte

Jag har också spontanshoppat lite saker. Eller mycket saker. T ex ett nytt bildbehandlingsprogram (Corel AfterShot Pro), en Harry Potter-mantel (ravenclaw!), Spreadshirtkläder, agilityskor, ny kaninkampdutt till Zumi och lite annat smått och gott. Zumi hälsar att kampdutten var mycket rolig!

Bildbehandlingsprogrammet tog jag i drift idag och har inte riktigt lärt mig hitta rätt i än, så ni får stå ut med att mina bilder ser lite funky ut ett par dagar ;)

Liten Knorr på skogspromenad

Liten Norrie, stor skog

Mina fina!

Gosevovvsen

MCFLURRY! MATA SHIBAN!

GE MIG GLASS!

My weariness

Ibland lyckas man på något vis verkligen fucka upp sin dygnsrytm och förstöra sitt sömnintag så till den grad att dagarna bara passerar i ett dimmigt töcken och det mest framträdande minnet man har är av överdrivet många gäspningar, och ett fåfängt försök att gå promenad med ögonen stängda.

Allt började med ett litet kodprojekt jag bestämde mig för att fixa med i helgen (utgången av det blev väl inte det väntade, men det hör inte hit). När jag tar mig tid för att sätta mig ner och verkligen koda, då fastnar jag. Det var underbart att få knattra kod, läsa kod, tänka kod och andas kod, och jag var i säng alldeles för sent. Men det gjorde ju inget, för jag kunde ju ta sovmorgon! Tills det blev måndag, och sömnmöjligheterna försvann.

Vad allt det här leder till, är att jag egentligen har en massa jag borde skriva om – en massa jag behöver skriva om. Som mina tankar kring Norries nyfunna brötelistökighet (och hur mycket jag har förträngt från Zumis unghundstid som jag påminns om nu), och om agility, och om freestyle, och om lite saker jag filosoferat om.

Men.

Det finns bara inte ork att beskriva vad vi har tränat, vad som har hänt, vad vi behöver göra och var vi är i dagsläget. Så kort-kort-kort kan vi konstatera att Norrie har blivit unghund, är sjukt reaktiv och jag ska lägga mycket ork på passivitet (speciellt på agilityplanen). Men att han också har knäckt slalomkoden, att han kan förvånansvärt mycket handling, att en del nya trick finns där och att jag förstått en del av skallproblematiken. Och så kan vi lägga in ett par bilder. Anna fotade dagens freestylepass och det känns roligt att kunna lägga ut bilder på just freestyle eftersom bloggen varit lite agilitytung ett tag. :)

Norrie freestyle:ar

Norrie freestyle:ar

Norrie freestyle:ar

Norrie freestyle:ar

Norrie freestyle:ar

Och ja, Zumi är också med, större delen av tiden. Hon har dock en liten träningspaus till förmån för lekutveckling, och jag ser positivt resultat! Idag var hon riktigt uthållig, och höll bestämt i sin kaninfluff när hon fått tag på den, så bra att vi nog riskerar att kampa sönder den med tiden! :)

My slow days

image

image

image

Ungefär såhär såg gårdagkvällen ut, och större delen av dagen. Zumi sov, Norrie sov, och jag roade mig med mina nya stickringar. Allting har med andra ord gått bra med Zumis kastrering såhär långt, och hon är faktiskt ganska pigg, i stort sett som vanligt. Jag försöker tala om för henne att hon har strikta förhållningsorder, men jag misstänker att det inte riktigt går in. Hon har redan börjat försöka smyga sig nerför trappstegen utanför lägenheten så hon ska slippa bli upplyft och omkringburen…

Norrie har varit jätteduktig och försiktig med Zumi, med lite hjälp från matte när han blir lite väl glad. ;) Han har vackert fått gå korta 5-10 minutersrastningar idag och framåt kvällskanten märktes det att det kröp i honom av otålighet så då tog vi en längre och raskare promenad medan Zumi stannade hemma och passade Kalle (eller om det var tvärtom, svårt att avgöra med de två ;) ). Turen gick längsmed tvåånhalvan och sedan in på den nermörka femman. Det var underbart att stanna till en stund och bara lyssna på trafikbruset utanför skogen och ”centrera sig” lite. Jag har alltid så bråttom på promenader där jag har en bestämt slinga att gå, och behöver bryta hetsen framåt ibland.

image

Ja, sticka var det. Jag har fått hem ett set stickringar från Slöjd-detaljer som jag donat med. Tanken är att sticka tröjor till hundarna, för att tvinga mig bort från att sitta och vara uttråkad och stressad framför datorn. Det är inte i sig en dålig sak att sitta vid datorn, men jag märker att jag lätt blir uppstressad av att inte komma på något att göra men har svårt att slita mig. Stress är aldrig bra, så nu testar jag att distrahera mig lite med stickandet. :)

Den ganska långa tuben som syns en bit upp är ett minne blott. Jag är notoriskt bra på att underskatta mina hundars storlek och insåg när jag måttade att den till och med blev lite tight på Norrie. Så efter att ha repat upp trehundra varv så har jag under dagen kommit en bra bit på en tröja i storleken större, där jag använde den näst minsta ringen för att sticka kragen och porterade sedan över stickningen på den större ringen för att sticka kroppen. Jag har just passerat frambenshålen så nu är det bara att gasa på!

Nu ska jag gå och göra de sovande vovvarna sällskap ihop med min stickning :)

image

My quest for music

För någon månad eller två sedan så installerade jag Fedora på min stationära dator. Då var det väldigt rättframt att få in Spotify; aktivera ett förråd, byta ut en siffra (eftersom jag kör Fedora 15, inte 13) och installera. Fjoff så funkade det.

Idag var det inte fullt så enkelt, kan man säga. Från minnet gick jag till Spotifys hemsida för att hitta förrådet, men redan där tog det stopp. Pytt heller att det fanns förråd till Fedora på deras hemsida längre! Det står i texten att de har paket för både Fedora 13 och Ubuntu, men sen har de bara en guide för Ubuntu. Hepp, googla vidare då…

…och titta, första träffen verkar helt rätt! …om det inte vore för att förrådet som anges är tomt, tomt, tommare än tomt och ekar, så tomt är det. Så jakten går vidare. Spotify borde ju ha några kontaktuppgifter så man kan gnälla på någon?

Nja. Efter en del svärande hittade jag supportforumet och sökte på Fedora 15. Och halleluja! Jag hittade en tråd med min nya hjälte, Per. Denne Per har nämligen byggt om .deb-paketen till .rpm så jag kunde installera. Jag har fortfarande inte en genväg till Spotify bland programmen, men jag kan åtminstone starta det via terminal och det segfaultade bara tre gånger…

My Thinkpad Edge

Till att börja med får jag allt be lite om ursäkt för att det har varit dåligt uppdaterat här. Det finns ju flera delar av My whole lot of heelers, bland annat, och så har jag fått Emmeline, och så har vi ju städat och packat och förflyttat oss upp till den lilla drömorten i västerbotten! Jag lovar, det kommer uppdateringar, och det kommer bilder! Emmeline har används ganska flitigt och jag återupptäcker funktioner jag inte riktigt tänkt på hur mycket jag saknat när jag använde Ellie en vända.

Kalle har hjältemodigt hjälpt mig att få ordning på min Fedora på min jobblaptop Ron, och jag lovade honom att skriva en kort bloggpost om hur han löste problemet med drivrutiner till det trådlösa nätverkskortet. Såhär vare!

Den här datorn är en Lenovo Thinkpad Edge, 13″ med AMD-processor. Det trådlösa nätverkskortet är ett Broadcom Corporation Device 0576. Jag installerade igår en Fedora 15 och det trådlösa tvär-o-fungerade. Efter mycket googlande och testande visade det sig att hemligheten var att aktivera compat-wireless-förrådet och installera compat-wireless-next. Schwopp så fungerade det!

Jag har istället ägnat mig åt att brottas med xkb-map för att få till min vanliga dvoraklayout. Min syster var snällt och startade Olive hemma, men jag insåg fort att jag inte satt upp SSH sen jag ominstallerade, så jag kom ändå inte åt henne… Lite svärande och lite hackande senare så hade jag en nästan färdig layout skapad ur minnet, men inte förrän jag insåg att jag stavat odiaeresis fel så fungerade det ordentligt :) Nu fungerar Fedora klart bättre än Windows på den här datorn.

My manners

Efter morgonpromenaden gav jag upp att försöka styra upp de täta diskussionerna mina kära vovvar har, och bestämde mig för att klockan var mycket nog för att grannarna skulle uthärda shibavrålen-från-yttre-rymden-för-att-herr-gremlin-vill-leka. Zumi uppskattar nämligen inte lek inomhus, men har inte riktigt fattat hur man säger ifrån till en gremlin, varför shibavrålen-från-yttre-rymden får fungera som skrämseltaktik. Nåja, hittills har det fungerat sisådär.

Jag satte mig bestämt vid datorn och efter någon minuts shibavrål-från-yttre-rymden blev det tyst. Aaaaaalldeles underbart tyst. Jag undrade lite försynt om Zumi hade dödat Norrie nu, men de materialiserades båda två vid vattenskålen – Norrie utan att hänga i kinder och öron på Zumi, och Zumi med ett lite överlägset, nöjt uttryck. Sådär, sa hon, nu uppför han sig. Det enda som skulle göra det här lite ytterligare underbart, vore om Norrie inte somnat med huvudet på strömknappen på grendosan. Det känns lite väl spännande att han med en liten huvudrörelse kan släcka datorn.

My forgotten updates

Ända sedan i tisdags har det varit tyst och tomt och stilla här på dorysite, så till den grad att sidan inte ens var åtkomlig under helgen. I den verkliga verkligheten har det inte varit fullt så tyst och tomt och stilla, utan bristen på inlägg här kan snarast tas som en indikation på att det har varit mycket att göra :)

I onsdags träffade Norrie en släkting! Nåja, det är på långt håll de är släkt, men släkt är de. Mini, från kullen innan Norrie på Tanspots, lever upp till sitt namn. Hon är tre månader äldre än Norrie och han har redan vuxit om henne. Hennes öron är pyyyyyttesmå jämfört med parabolantennerna Norrie floppar runt med :D

Skvätt

Titta där!

Leeeeeeek

Vattna små vovvar

Norrie lekte förvånansvärt fint med Mini! Det var häftigt att se två heelers leka, jag som är van vid shibor som försvinner i periferin… Här fick jag nästan ångra att jag hängde på telet på kameran, för de var ju under fötterna hela tiden!

Vi tog en miljöträningsrunda i Valla och hade riktigt roligt trots regnet. Vi hann titta på höns, kaniner, människor och hästar och det regnade ju inte hela tiden heller ;)

I fredags var det dags, vi skulle ner på bröllop i småland och fotografera, och Norrie skulle följa med som assistenthund. Vi åkte redan på midsommarafton trots att bröllopet var först på midsommardagen, för att vara på plats från första början för att fota förberedelser. Zumi har fått vila upp sig hos mina föräldrar och har hållit dem aktiverade med att hitta på innovativa sätt för att få henne att äta ;)

Norrie har klarat helgen mycket över förväntan. Som bekant är det här Mattes Hund som helst inte flyttar sig från mattes fötter, men med lite övertalning och tuggben så har han kunnat ligga i tygburen av och till och även sovit jättegott genom hela vigseln och nästan hela middagen :) Han struntade högaktningsfullt i alla ljud och allt folk runt omkring och sov helt enkelt. När han fick komma ut på rastning och sitta i knät en stund så fick han nog hälsa på varenda gäst ;) Vad gör man inte när man är världens sötaste lilla floppyörade gremlin?

Igår hämtade vi hem Zumi igen och det var ett kärt återseende hundarna emellan! Zumi var faktiskt glad att träffa Norrie igen, trots att han hänger i öron och kinder ;) Vi tog en solig promenad ute hos föräldrarna och åkte sedan hem och somnade. Nädå, vi tvåbeningar hade ju då 2 216 bilder att gå igenom, så det blev överladdning, överladdning, genomgång, sortering, genomgång… Vi har nu tagit oss förbi vigseln och håller på att gå igenom bilderna från middagen. Ja, den första genomgången och grovsorteringen då…

Zumi har börjat klia sig lite i mungiporna igen och framtassarna är lite fula. Jag misstänker att hon reagerar på Norries foder som hon fått som belöningsgodis, så det är borttaget ur belöningsrepertoaren och tassarna tvättas med svampochbakteriedödande schampo. Jag hoppas att det ger med sig fort för ena tassen verkar göra lite ont. Det hindrar henne dock inte från att leka med Norrie eller skutta runt på stenar, så det är nog ingen stor fara med henne :)

My Olive

Nu äntligen, nu idag, sitter jag vid Olive – min nya fina svarta fara. Hon kom i en himla massa bitar levererade i två paket från Komplett via posten.
Delar till en dator

Jag och Kalle slog våra kloka huvuden ihop och byggde dator. Jag ansåg förstås att jag skulle bygga den själv, men eftersom jag aldrig läser manualer fick jag ju vackert fråga Kalle om alla möjliga kontakter. Det imponerade mig att han visste svaren på allt, tills han talade om att han helt enkelt läste i manualen…
Montage

Vi gjorde nog om kabeldragningen tre eller fyra gånger för att få allting både rätt och hyfsat prydligt. Behovet av prydlighet kan man ju kanske diskutera eftersom ingen ska titta i lådan i alla fall, men det är en fördel om inga sladdar ligger ivägen för fläktarna eller blockar luftflödet på andra sätt.
Lite prydligare ordning på sladdarna

Det här är det bästa – nätagget från Fractal Design kom i en egen liten gympapåse! Så sött att jag var tvungen att ta ett kort på det :) Både nätagget och chassit är från Fractal Design för övrigt, medan övriga bitar är mer ett hopplock av saker som håller temperaturen hjälpligt nere :)
Nätagg med egen gympapåse!

Efter monteringen var jag tvungen att ställa Sithka och Olive brevid varandra för en liten jämförelse. Olive är ett stort svart monster i jämförelse, men ganska lagom hög att ha fötterna på ändå – trots att jag inte borde ha dem där eftersom det finns en fläkt och strömknappen på ovansidan så kan jag ju inte låta bli…
Sithka och Olive

En enda sak flyttades från Sithka till Olive efter monteringen, nämligen mitt SoundBlaster Audigy SE – ett ljudkort alltså. Jag har ett 5.1-system (där jag bara har 3.1 inkopplat) som behövde lite fler kontakter än som fanns på moderkortet. Kalle var snäll och rsync:ade min hemkatalog från de gamla diskarna under gårdagen då jag var borta på möhippa, så idag har jag installerat program och redigerat bilder så jag blivit alldeles trött i control-fingret :)

My network says noo

Är det inte det ena, så är det det andra :) När Zumi var valp så hade vi nätstrul som innebar att vi var utan nät i nästan en månad. Ni kan därför föreställa er att jag darrade i knävecken när jag insåg att nätet gått ner igårkväll efter åskvädret.

Som vanligt när jag är nätlös är jag supersmart. Vad sägs om att jag kom på att jag kunde blogga via mobilen istället – på en blogg som körs på datorn brevid Kalles skrivbord, precis lika nätlös som alla andra datorer i Hamsterkollektivet? Eller att jag åtminstone kunde kolla mailen i mobilen – när mailservern också körs på ovan nämnda dator…?

En positiv grej är åtminstone min mobil. Woho för teknikens under! Jag har spenderat dagen med att läsa HPFF när jag inte umgåtts med syster och släpat runt på de stackars vovvarna i värmen. Jag tyckte att de förtjänade en mer aktiv dag efter gårdagen då jag var däckad med migrän och inte rörde mig många meter ur sängen på hela dagen. Mina duktiga, duktiga snuttevovvar låg så snällt och vilade med matte i mörkret hela långa dagen! De enda undantagen var pyttekorta kissturer, så jag är väldigt imponerad av dem.

Norrie har idag varit på Valla och tittat, eftersom Sofia skulle handla något maggrejs till Wille. Vi fortsatte sen ut till Stallbutiken och råkade handla med ett såntdär ben som är nyttigt för tänderna, lite belöningsgodis och lite mer belöningsgodis. Ja, mina hundar behövde verkligen sort nr 8 och 9 av belöningsgodis i skåpet… Speciellt när matte mest har panik över var hon ska börja med träningen, inte vad hon ska belöna med!

Ikväll var vi iväg en sväng på samträning och tyvärr var det matte som inte höll måttet. Jag kände mig stressad och kunde inte riktigt få ihop huvudet för att träna fokuserat. Vovvarna överglänser mig anytime ;) Zumi kampade igen, riktigt bra, trots korvbelöning mitt i! Norrie var lite övertrött men är alltid lika stenglad och leker och tar kontakt :) Så mycket potential i två hundar och så lite kompetens hos matte att ta vara på det…

Förhoppningsvis är det här det sista inlägget utan bilder. Mina datordelar är på väg, håll nu tummarna för att de kommer innan helgen så det blir ordning på bygget!