Min favoritplats i lägenheten är nämligen vid köksbordet, där jag sitter med min laptop i skrivande stund. Köksfönstret vetter ut mot entrén, dit folk går ut för att röka, prata och bli regnade på. Det känns som att jag sitter på en spotlightbelyst scen ungefär, och kanske borde vinka lite försynt nu och då. Obekväm till tusen envisas jag dock med att sitta kvar, för på något plan känns det som att det är nyttigt att försöka ignorera att någon kanske tittar på mig. Jag menar, herregud, det är väl inte hela världen egentligen?

I det nya skafferiet har jag en hel hylla bara till mjöl, frön, kli och annat bakmaterial. I like!

Just nu bor alla våra kylvaror i en trälåda på balkongen, himla tur att det bara är någon minusgrad kallt (och därmed ungefär nollgradigt på balkongen). Vi vet inte om frysen fungerar eller inte, men väljer att hålla den stängd, förhoppningsvis klarar den något dygn innan den smälter om den inte heller fungerar.

Den positiva sidoeffekten är att vi hipp hurra troligen väldigt fort får vår standardhöjning till helkyl och helfrys. Den negativa sidoeffekten är… tja, vi har inget kylskåp just nu. You do the math.

Under det senaste året har två studenter bott i lägenheten över oss. De innehar också ett Guitar Hero World Tour som de nyttjar flitigt, och när röster fortplantar sig genom betong så låter det lätt ganska intressant. Och ganska likt Chewbacca. Därför har våra grannar också gått under beteckningen Chewbacca & Chewbacca.

Idag är det tokigt varmt och både vi och grannarna har balkongdörrarna öppna. Någon av dem spelar Guitar Hero och sjunger, och för första gången får vi höra hur de faktiskt låter.

Och det låter riktigt trevligt.

Grannar ger bra humör.

Lägenheten såg ut precis som vanligt och vi kunde inte identifiera några konstigheter, så vi diagnosticerade brandvarnaren med damm på sensorn efter att till och med ha kontrollerat att taket inte var varmt och det inte brann på gästtoaletten.

Jag trivs här.

Nu finns det hundra och åter hundra saker att skriva om. Som att Gros blogg är något av det bästa jag vet att läsa för att hon använder orden på ett så vackert sätt, och för att hon inte verkar vara rädd för att släppa ut för mycket av sig själv. Jag upplever att hon vågar låta sig vara sårbar, och det är en fantastisk styrka. Jag vågar det inte.

På det mer ointressanta planet kan rapporteras att jag avskyr att bli avbruten. Jag försöker oftast att låta folk tala till punkt innan jag lägger mig i för att inte störa talflöde och tankeprocesser, och förväntar mig nästan att få samma behandling tillbaka. Kanske tycker jag därför bäst om att skriva, gärna på ett ställe som en blogg där jag har mitt eget lilla härskardöme.

Mitt och derfians IRL-härskardöme börjar hyfsa till sig nu. Det finns gardiner i alla rum sen igår (även om gardinstängerna i datorrummet för tillfället är olika utstickande), vilket vi nog får se som ett starkt jobb. Vi har möblerat om i sovrummet för åtminstone tredje gången, även om det inte är färdigställt, och vi har fått upp bilder på väggarna i vardagsrummet. Föga förvånande så är det Sid och Akiko, bland annat.

Datorrummet har fått en rejäl tillfixning efter att mitt nya skrivbord anlänt. Det är tämligen enormt och jag sitter oförtjänt bekvämt nu. Inte bara datorrummet har möblerats om, utan även Sithka. Han är numera ungefär 4 cm högre än tidigare, och det tog gott och väl 15 min att koppla strömknappen rätt på moderkortet. Han är fascinerande tyst och jag oroar mig inte längre för att han när som helst ska skära ihop på grund av överhettning.

Till skillnad från mer personliga bloggare vill jag passa på att tala om de vackra småsakerna: vi har tulpaner i trädgården som snart kommer att slå ut. Knopparna ser rosaröda ut, och jag väntar med spänning och kamera. Lika bra att passa på nu, innan det kommer en liten röd marodör och hoppar runt ibland dem.

Appropå röda marodörer, så ska jag i rättvisans namn säga att hon inte är född än. Har jag otur blir det vita kattungar istället för hundvalpar, som jag drömde någon natt. Men jag håller tummar, och hoppas att ni av solidaritet också kan låna ut en eller två för en stund. Derfian får något desperat i blicken när jag tittar för länge på hundsaker och påpekar att hunden inte ens är född än. Då måste jag titta lite till…

Jag har större fotokomplex än jag trodde tidigare. Fotopromenader fungerar inte alls, för att jag blir så stressad av att jag ändå kommer ta de sämsta bilderna och vilja slänga kameran i närmaste å, vilket inte är alls rättvist mot stackars Ellie som är en kompetent tegelsten. Derfian pekar på min panna och säger den där vinnarskallen behöver modifieras och det är säkert sant. Jag vet, rent teoretiskt, att det inte är en tävling. Men vilken motivation har man att göra någonting alls, om det inte är för att bevisa att man kan och få lite uppmärksamhet för det?

Som avslutning vill jag nämna några artister som jag vill sprida till alla och envar, sådana som lämnar någonting kvar när man stängt av musiken. Utan inbördes ordning:
Lars Winnerbäck. Det mesta från Kvart I Två-Dansen. The Shins. Amy Diamond. The Decemberists. Semisonic. Vapnet. Death Cab For Cutie. The Postal Service. Journey. Keith Urban. Lisa Ekdahl.

Och kom ihåg att lyssna på Everybody’s free (Baz Luhrman) och Make your own kind of music (The Mamas And Papas) ibland.

Ett riktigt badrum. Långt och smalt, men det har ett badkar. Vilket badrum med självaktning kallar sig badrum utan badkar? Det är ju bevisligen inget badrum då, utan ett duschrum.

På tal om badrum, eller snarare toaletter, så har vi av någon anledning två stycken. Jag rekommenderar att inte använda den lilla toaletten om ni är här, för det är alltid attans kallt i det rummet. Så vet ni det.

Ja, neuro ja. Vi har läst Kognitiv Neuropsykologi den senaste tiden, och det har varit… Svårdefinierat. Det är ett stort och spretigt område som täcker in allt från hjärnans anatomi och signalsubstanser till epilepsi och anterograd amnesi. Tentan kommer troligen vara ungefär lika spretig, men efter dagens föreläsning börjar jag undra om det verkligen kommer finnas några rätt och fel svar.

Idag ligger det en stor svart pälshög ihoprullad i datorrumssoffan. Wille sover över ett par nätter medan hans slavar är ute på äventyr (nåja, begravning). Han är faktiskt väldigt behaglig att ha med att göra, lugn och fin inne och går ordentligt i koppel (mer eller mindre) ute. Han fäller inte ens särskilt mycket just nu

I helgen ska jag och Alicia leka med barn och rita på dem. Det låter dock mindre absurt om jag säger att vi ska jobba som ansiktsmålare på Chokladfestivalen i Linköping. Jag, som verkligen inte är känd för varken min barnkärhet eller konstnärlighet, tycker att det är jätteroligt. Framför allt är det annorlunda.

Imorrn ska vi laga världens godaste chili con carne med hemmagjorda pitabröd. Jag och Kalle äger faktiskt på att göra stengod chili, den blir bara bättre och bättre. Jag kan åtminstone ta creds för pitabröden, för de gjorde jag senast…

En annan nyhet är att jag slutat tvätta håret med schampo. För att förklara det utan att det låter fullt så… äckligt, så handlar det om att undvika vissa ämnen i schampo och balsam för att håret ska må bättre och bli lockigare. Först gjorde jag en (nej, förlåt, tre…) genomtvättning(ar) med ett schampo (eldorados!) för att få bort alla gamla mineraloljor, silikoner och annat guck som mitt tidigare schampo och balsam lämnat kvar, och sedan började jag tvätta håret med balsam (eldorados!) och resultatet är härligt. Håret känns lika rent som tidigare, och mycket mjukare och faktiskt något tjockare. Min hårbotten har inte slutat klia än, men jag hoppas den blir gladare den också efter en tids balsamtvätt. Ni kan följa resultatet i gallerialbumet Balsammetoden.

Bästa nyhet till sist, såklart… I helgen var vi hundvakter åt en hanhund vid namn Linus, för att resten av hans flock var i Höganäs med en höglöpande tik som skulle få träffa sin hane. Förhoppningsvis blir det nu valpar framåt maj, och kanske blir det till och med så att en av dem flyttar hem till oss i sommar! DET är den bästa nyheten. Nyfikna kan få reda på mer i en forumtråd på shibainfo samt på kennelhemsidan.

För övrigt har jag för få kategorier.

Jag har en plan. Idag har jag tittat på tapeter på nätet och funderat på hur vi så småningom ska piffa upp väggarna här i lägenheten. Strukturtapeter, som sagt… Jag är svag för fototapet, så kanske en svartvit bild på en svart fondvägg i vardagsrummet? Gröna, lugna tapeter i köket, fina aprikosfärgade med blommor i sovrummet kanske?

Till shibainfo pratas det om planeter. En samling av shibabloggar i framtiden måhända. Tiden får utvisa, men planerandet är kul!

Mina stackars blommor här hemma har jag råkat ta hand om lite väl mycket den senaste veckan. Eftersom timjan-plantan i köksfönstret vill ha mycket vatten, såg jag till att vattna mina andra blommor med samma frekvens. Jag upptäckte idag att de flöt runt i krukorna och hällde av lite vatten… Jag tror jag får återgå till att vattna dem var tredje månad, de verkar överleva det bättre.

Scribus, scribus, designande och skissande – ett CV, ett personligt brev och ganska många versioner av webshiban för att testa, träna, lära sig och bli lite otillbörligt stolt över hur snyggt det blir. Planskisser!

Det blir många hundar den närmaste veckan. Först en shiba (eller kanske två?) i helgen – Hana ska paras! På tisdag kommer istället Labradoren (there can be only one!) och stannar ett par dagar. Det ska bli intressant att känna skillnaden i storlek och beteende.