Heeler?

På span Efter lång tids funderande över många olika raser (bland annat en shiba till, men också japansk spets, australian cattle dog, mittelspitz och sheltie) så blev det i slutänden en liten kortbent vallhund, lancashire heelern. Heelern är faktiskt en ganska ny ras (erkändes i sitt ursprungsland England år 1981) men hundtypen är gammal och härstammar från början från (bland annat) welsh corgi och manchesterterrier. Denna hund har varit en typisk gårdshund som både hjälpt till att hålla undan skadedjur, som råttor, och fösa boskap. Heelern arbetar väldigt nära djuren till skillnad från en border collie (som ju är en vallhund, inte en föshund) och tekniken de använder kallas för nip’n'duck. För att våga styra nötboskap med att bita dem i hälsenorna och sedan rulla undan, eller genom att ställa sig ivägen och hota, krävs mycket mod. Heelern är en tuff liten hund med en hel del pondus, även om de svenska linjerna idag är lite mildare än sina engelska föregångare.

Jag fastnade för heelern för att jag letade efter en liten hund som fortfarande var en hund man kunde arbeta med och som krävde aktivering. Eftersom jag redan har en självständig spets ville jag ha det motsatta, en vallhund. Men jag ville också kunna ha hunden i knät vid datorn om den ville vara med, och då gick större delen av vallhundsgruppen bort på grund av storlek. Sen får jag erkänna att jag länge varit svag för den kortbenta släktingen welsh corgi, men känt att de saknar det klös jag skulle vilja ha i en hund och att de var i största laget. Mitt huvudintresse är freestylen och för den grenen vill jag ha en hund som bara går och går och går och går, en liten bulldozer som inte tröttnar så lätt.

En liten flock Den tvåbenta delen av hamsterkollektivet har varit på kennelbesök och träffat heelers, samt passat på att spana på rasringen på utställningar för att få mer input om rasen. Det som slår mig är den öppna, vakna, pigga blicken, som ser på dig och inte ner på dig som en shiba gör ;) De är även förvånansvärt smidiga och snabba i kroppen, de korta benen till trots. De har en kompakt, stabil kroppsbyggnad som känns robust och de pussas gärna med andra även om föraren är den allra viktigaste.

Läs mer om heelern på SLHKs hemsida.

Oh hai. Pawsitude Kamp om fleeceflätan