On our way

We’re on our way, way, way
We’re on our way, way, way
We’re on our way somehow

Jag tänkte bara lämna ett livstecken. Ett litet försiktigt “hurra” trots att jag alltid blir rädd att det är att jinxa allt och att Norrie kommer att få ont igen för att jag skriver något positivt i bloggen. Varje inlägg är en kamp på det sättet, för det blottlägger min rädsla.

Men. Ett litet försiktigt “hurra”. Ännu går det vägen. Mer agility, ett halvtufft joggingpass (jag har träningsvärk!) och fortfarande, fortfarande mestadels fyrbent.

I min jakt efter en lämplig låt att citera hann jag igenom ganska mycket. Och åh, så mycket minnen. Mitt musikbibliotek är mig verkligen kärt!

Superhärliga bilder tagna av Leona Örtenberg

DSC_1025

DSC_1026

DSC_1024

DSC_1056

One thought on “On our way

  1. Vilken härlig läsning och tokigt goa glada bilder!

    Jag känner igen den där rädslan med att skriva något “positivt”, jag har knappt vågat andas dom gånger jag skriver att Tim är fin, fräsch mm… men man måste få leva, njuta och hoppas annars blir man helt tokig! Stor kram till hela flocken, njut, lev och ta vara på nuet 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *