De flesta önskar att de hade haft modet att leva sitt eget liv, och inte anpassa det efter vad andra tycker.
I en artikel i, den förvisso komplett oseriösa tidskriften, Aftonbladet berättar en sjuksyster som jobbat på ett vårdhem om vad patentierna ångrade mest med sina liv. Det är förstås reklam för hennes bok, men artikeln slår mig som tänkvärd oavsett – för vad ångrar man mest i slutet av sitt liv? Jo, att man för ofta gjort som (man tror att) andra tycker att man ska göra. Lite träffande, med tanke på att bloggens senaste inlägg handlade just om oro för vad andra ska tycka.
Den ständigt lika kloka Sara påpekade i en kommentar att jag inte ska bry mig så mycket om vad jag tror att andra tycker och tänker, där tror är ett ledande ord. Jag ska nog försöka att vänta med panikandet tills någon faktiskt säger något – och jag inte bara tror att någon gör det 
Så, stärkt av denna klokheten anmälde jag till ett par freestyletävlingar. Inte till alla jag skulle vilja åka på, men det är en start.
Innan morgonen kommer
ska jag vända alla kappor tillbaka
och lita mer på min kraft
ska jag hämta nånting jag förlorat
en vilja som jag faktiskt haft
Men en klart äldre ålder än dig, så kan jag säga att detta att göra som man vill och inte som man tror andra tycker man ska göra kommer med åldern
Jag var själv oerhört osäker och rädd för vad andra skulle tycka om mig och det jag gjorde som 20-åring. Livet efter 40 fyllda består av att man högaktningfullt skiter i vad andra tycker och gör som man vill i de flesta lägen
Jag håller med Malin även om jag bara är 32 än, det kommer mer och mer!
Ja, rätt som det är säger jag nåt smart
kram på dig!