Alla som spelat Sätt sprätt på en miljooooooon, jag inkluderad, borde komma ihåg aktierna i bolaget Flyg AB Crash Lines. Och de senaste dagarna känns det som att jag tydligen investerat i en hel hög av dem.
Matte är trött. Vovve är frustrerad. Matte försöker. Matte försöker för länge. Vovve fattar inte. Matte blir irriterad. Vovve än mer frustrerad. En evighetskedja av frustration på varandra och bara skit med träningen. Båda vovvarna ser min hand som en förlängning av godisbiten och behandlar den därefter, och jag som är ohyggligt smärtkänslig blir grinig och vill inte träna in nya trick.
Hepp, träna något där jag kan kasta godis då. Kontaktfält! …men frustrationen är hög även där. Jag får en känsla av att jag inte riktigt vet vad jag håller på med, och är rädd att lära in fel och ha missat något som egentligen är helt vitalt för träningen i denna veritabla agilitydjungel. Kvarstår gör då positionsarbete, som jag är döless på, och konstiga-föremål-apportering. Norrie hämtar med glädje alla möjliga saker, däribland metallvispar, pennor, tuggben och klädnypor – men inte nödvändigtvis i den ordning jag har tänkt mig, och med en hel del frustration. Zumi, å sin sida, kan verkligen inte hålla fast ett föremål! Bita och bita och bita, DET kan hon däremot. Kan man göra det till ett trick, måhända?
Norrie gör allting halvdant och hysteriskt utan att tänka, och blir frustrerad så fort han inte får som han vill. Zumi kan inte vänta på sin tur utan är ivägen hela tiden. Resultatet är en irriterad matte med en shiba som trampar på henne och en heeler som frustrationsgnisslar när matte inte tycker att stoppa in hela mattes hand i munnen är en dutt. Jag brukar tycka att Norries energi är rolig att jobba med, men just nu är det liksom bara massa stök och ingen hjärna. Det enda han fokuserar på är var belöningen finns, och lyssnar inte på vad jag säger över huvud taget.
Nu när jag suttit och tvingat mig igenom filmerna jag ändå spelat in på oss, så ser jag en sak väldigt tydligt – att Zumi stör både Norrie och mig mycket när vi tränar. Norrie är ju faktiskt rätt duktig på att vänta på sin tur, medan Zumi aldrig har fått lära sig det då hon varit så passiv i sig själv. Det innebär nu att vi har en störnings-shiba som är lite väl mycket störning när hon egentligen ska vänta, och det irriterar mig och stressar Norrie som blir mer hetsig på belöningarna för att hon inte ska ta dem. Bra med filmer, må jag säga. För att hitta någon form av ny inspiration så klippte jag ihop det som såg bra till halvbra ut på filmerna till lite ljusglimtar från riktigt dåliga dagar.
I lördags såg apporterandet av tesked bra ut i alla fall, och jag upptäckte att Norrie kunde göra trick medan han höll föremål. Perfekt till vårt framtida Harry Potter-temade program!
Ang kontaktfälten tycker jag det ser fint ut o det är dags att börja variera din position, du kommer inte vara framför honom
Bredvid och strax bakom är det dags för!
Det är just där problemet kommer. Han tänker över huvud taget inte på sin egen position om jag hamnar brevid eller bakom, utan stannar där han är på brädan. Jag vill av någon anledning inte börja köra med target, för jag har en känsla av att det blir svårt att ta bort den sen, men jag får honom inte att agera tillräckligt självständigt. Det hjälper ju inte att jag behöver ha belöningen på mig, vilket gör att han stirrar ännu mer på mig. Fick ett tips att ha godisburk som han inte kan öppna som externbelöning, kan ju fungera.
När saker känns skit så rekommenderar jag noll träning – just för att undvika konflikter.
En hund behöver ju ändå lära sig att inte göra någonting alls vissa dagar – så passa på. Gå enbart promenader dessa dagar när allting är i botten och släpp alla krav – så kommer det gå bättre dagen efter
Promenader är ännu mer konfliktfyllda än träning när vi redan är osams, så promenader undviker jag i görligaste mån, speciellt med båda hundarna.
Kan du inte stänga undan Zumi när du tränar Norrie och vise versa? Ser lite jobbigt ut att ha båda framför sig när man fokuserar på den ena.
Annars känns det som att ni är lite i samma träsk som jag och Ayax. Han vill testa sig fram och göra det han vill, medan jag vill att han ska göra det jag ber honom om. Har därför börjat klicka bakbenskontroll där jag i princip inte säger någonting. Han jobbar på och tvingas tänka till, men det slipper bli konflikter iaf.
Hoppas du kommer ur det snart!
Det är inte jobbigt att ha Norrie med när Zumi tränar – tvärtom, han väntar på sin tur ganska duktigt (vilket jag också vill att han tränar på) och framför allt så blir Zumi lite mer peppad av konkurrensen. Däremot ska jag definitivt börja flytta undan Zumi, för hon stressar oss båda!
Sätt sprätt på en miljon! Det var roligt vill jag minnas!