Ungefär såhär såg gårdagkvällen ut, och större delen av dagen. Zumi sov, Norrie sov, och jag roade mig med mina nya stickringar. Allting har med andra ord gått bra med Zumis kastrering såhär långt, och hon är faktiskt ganska pigg, i stort sett som vanligt. Jag försöker tala om för henne att hon har strikta förhållningsorder, men jag misstänker att det inte riktigt går in. Hon har redan börjat försöka smyga sig nerför trappstegen utanför lägenheten så hon ska slippa bli upplyft och omkringburen…
Norrie har varit jätteduktig och försiktig med Zumi, med lite hjälp från matte när han blir lite väl glad. 
Han har vackert fått gå korta 5-10 minutersrastningar idag och framåt kvällskanten märktes det att det kröp i honom av otålighet så då tog vi en längre och raskare promenad medan Zumi stannade hemma och passade Kalle (eller om det var tvärtom, svårt att avgöra med de två ). Turen gick längsmed tvåånhalvan och sedan in på den nermörka femman. Det var underbart att stanna till en stund och bara lyssna på trafikbruset utanför skogen och ”centrera sig” lite. Jag har alltid så bråttom på promenader där jag har en bestämt slinga att gå, och behöver bryta hetsen framåt ibland.
Ja, sticka var det. Jag har fått hem ett set stickringar från Slöjd-detaljer som jag donat med. Tanken är att sticka tröjor till hundarna, för att tvinga mig bort från att sitta och vara uttråkad och stressad framför datorn. Det är inte i sig en dålig sak att sitta vid datorn, men jag märker att jag lätt blir uppstressad av att inte komma på något att göra men har svårt att slita mig. Stress är aldrig bra, så nu testar jag att distrahera mig lite med stickandet. 
Den ganska långa tuben som syns en bit upp är ett minne blott. Jag är notoriskt bra på att underskatta mina hundars storlek och insåg när jag måttade att den till och med blev lite tight på Norrie. Så efter att ha repat upp trehundra varv så har jag under dagen kommit en bra bit på en tröja i storleken större, där jag använde den näst minsta ringen för att sticka kragen och porterade sedan över stickningen på den större ringen för att sticka kroppen. Jag har just passerat frambenshålen så nu är det bara att gasa på!
Nu ska jag gå och göra de sovande vovvarna sällskap ihop med min stickning
Skönt att det gått bra med kastreringen. Jag har ännu inte bokat tid för Chilli. Velar hela tiden men vill egentligen. Tycker det verkar jobbigt med första veckan efter.
Spännande med stickringar det har jag aldrig sett förut.
Ha de gott!
Än så länge känns det som att det går bra. Zumi är ju i och för sig en ganska stillsam hund så hon försöker inte göra så mycket hon inte får än. Vi har för tillfället bara sängen som hon vill hoppa i och ur, och jag har stängt till sovrummet när vi är i resten av lägenheten och passar på henne så hon inte får för sig att ”kunna själv” när vi är i sovrummet.
Du kan få sticka en mössa åt mig
Skönt att kastreringen gick bra och att Zumi mår bra – nu blir det bara bättre
Du får gärna göra en lagom liten tröja åt Ripley.
Förstår känslan. Man klickar och klickar och klickar. Kommer ingenvart, men kan inte sluta för det. Har funderat om det inte är dags att ta upp lite virkning…