månadsarkiv: december 2011

His yearlong plans

Posted on by
1

Det är svårt att tänka sig att Norrie inte ens fanns för ett år sedan. Avtrycket han gjort i mattes liv och i mattes hjärta är vida större än jag föreställer mig att en hund ska kunna göra på åtta månader. Norrie är i sanning mattes hund, och lika obegriplig som Zumi kan vara, lika övertydlig är Norrie med vad han tänker, vill och känner. En minut utan matte är en minut förslösad i Norries värld, och matte kan inte låta bli att instämma…

Året har varit smått fantastiskt. Så liten och ändå så mycket kapacitet. Så mycket fart och så mycket glädje. Så mycket potential! Nästa år är tanken att vi ska ta oss ut och verkligen satsa helhjärtat på freestylen, och lägga en bra agilitygrund. Det är också dags för hälsoundersökningar som kommer att avgöra Norries framtid inom agilityn, och de är schemalagda framför allt till mars månad.

Freestyle

Här kan man undra hur jag tänker, med tanke på att målen visar att jag inte tänker satsa på ett FDI. Det är enkelt – om vi kan ta uppflyttningspoäng i klass I tidigt så vill jag inte fastna i att förvänta mig bra resultat och därmed kanske bli besviken en dålig dag, utan istället flytta upp till en klass där jag har full förståelse för att vi inte kommer att ta uppflytt annat än när vi verkligen har presterat fantastiskt. Det känns som en mer spännade utmaning att tävla i tvåan om vi tar oss dit, än att jaga ett diplom som känns ganska meningslöst när vi i framtiden tar vårt SE FREECH.

  • Kunna träna lös med stor störning: skällande hundar, löptikar, på torget i stan, brevid motionscentrum, i trädgårdsföreningen
  • Tävlingskurs för Yvonne Öster (om det blir någon ;) )
  • Uppflyttningspoäng klass I
  • Uppflyttningspoäng klass II (förhoppning: FDII)

Agility

Agilityn är egentligen ett stort frågetecken, eftersom jag inte vet förrän i mars om vi över huvud taget kommer att kunna satsa på det eller inte. Förhoppningen är ju självklart att kunna satsa mot tävling, och för att vara startklara 2013 så får vi jobba på framåt. :) Det är en hel del kurser inplanerade redan som jag hoppas kan leda oss i rätt riktning i agilitydjungeln.

  • Stabilt kontaktfältsbeteende på samtliga kontaktfältshinder (kunna lämna framåt, skicka fram samt lämna ett par meter i sidled)
  • Klara 12 pinnar slalom även om matte inte är brevid
  • Agilitykurs april-maj för Anna Karlsson
  • Agilityläger med bara heelrar för Catharina Jägevall
  • Startklara klass I, både hopp och agility, till 2013

Heelwork to Music

HtM kommer vi antagligen inte att tävla i under året, utan helt viga tävlingsfokuset åt freestyle. Däremot ska vi jobba med våra två positioner för att få ett färdigt program och bli startklara till 2013.

  • Backa i vänsterfot och mellan
  • Tighta svängar
  • Färdigt program för klass I 2013

Övrigt

Som sagt så är det här domens år. Norrie ska undersökas på längden, bredden, tvären och höjden ;) Min förhoppning är förstås att han ska vara hel nog att få köra det vi vill köra!

  • Patellakontroll i mars
  • Ögonlysning i mars
  • Fyskontroll i mars
  • Ev HD-röntgen
  • Mentalbeskrivning
  • God grundkondition, nog för att orka springa bana i agilityn utan direkt ansträngning
  • Hanteringsträning så han upplever veterinärbesöken positivt

Her yearlong plans

Posted on by
1

Nu finns nya mål för det nya året för alla oss tre som huserar på dorysite. Först ut i presentationen av planerna är Zumi! Mattes prinsessa ska under året kastreras – närmare bestämt redan nu i januari. Det påverkar förstås planerna, liksom hennes ganska ordentliga rondör för tillfället ;) Målet för mig och Zumi är att först och främst hitta tillbaka till varandra och till träningsrutinerna, och i de fall det inte finns några sådana så ska vi hitta bra träningsrutiner. Vi har förstås också grenspecifika mål, och Zumi har ganska många olika grenar vi nosar på och har mål inom

Freestyle

Freestyle har en framskjuten position även i år. Här ska vi jobba på att verkligen kedja ihop hela programmet så att hon orkar med att jobba genom hela och vet hur programmet ser ut – viktigt för mattes shibatös :) Innan året är slut är jag helt övertygad om att vi kan ta minst ett uppflyttningspoäng i klass I, kanske till och med flera, om hon efter kastreringen landar lite mer i hormonerna och blir en smula mer förutsägbar.

  • Kunna köra ett helt program på träning utan belöning
  • 1x uppflytt klass I

Viltspår

Under förra året skulle vi ha satsat på viltspåret, men på grund av dräktigheter försvann liksom året. Därför blir 2012 ett viltspårsår! Det blir full fart framåt mot ett anlagsprov som vi ska klara under året.

  • Gå anlagsprovslånga spår
  • Lägga spår med tre olika sorters klövar (rådjur, vildsvin och älg)
  • Gå nattgamla spår
  • Klara anlagsprovet
  • Skotträna inför öppenklass

Utställning

Om det finns tid ska jag jaga Zumis SE UCH, men både freestylen och viltspåret kommer i första hand. Eventuellt kan Zumi hänga på sin uppfödare när hon ställer, så vi kanske kan kombinera det hela. :)

  • Ställa på båda Norrköpingsutställningarna

Övrigt

Zumi behöver gå ner i vikt, upp i kondition och så ska hon kastreras. Välmåendet är a och o, även om hon inte kommer att tävla någonting som är väldigt fysiskt krävande så hänger hennes uthållighet i freestylen väldigt mycket ihop med hur hon mår fysiskt.

  • Kastrering i januari, träningsuppehåll cirka en månad
  • Få ner vikten till cirka 8,5kg och hålla den där
  • Förbättra konditionen och uthålligheten

2012 blir mitt och Zumis år helt och hållet, och även på pappret är nu Zumi min. :) Zumi är ju ung med sina fyra år nästa år, så vi har verkligen framtiden för oss! 2012 blir startskottet för team rödtott!

My retrospection

Posted on by
2

Den 29:e december så börjar det helt klart dra ihop sig för en årssammanfattning och en utvärdering av (hund)året. 2011 har varit ett år med väldigt mycket nytt på många fronter, vilket jag är en rikare människa för. Till exempel är 2011 det första året i mitt liv då jag har jobbat istället för studerat. Via jobbet har jag stått inför publik så många gånger att jag inte har minsta rest av redovisningsskräck kvar, och har fått pyssla med massor av saker jag inte hade en aning om att jag kunde klara i början av året. 2011 är i sanning ett år av personlig utveckling!

För att övergå till hundåret, vilket jag misstänker att de flesta är mer intresserade av, så tänkte jag börja med Zumis och mitt år. Detta mest för att det blir betydligt kortare än mitt och Norries år då min planering strukit ganska mycket på foten till förmån för Zumis andra uppdrag ;) Såhär såg listan ut:

Freestyle

  • Sätta ihop det nya programmet färdigt
  • Arbeta med att våga ha Zumi lös på träning
  • Delta som åhörare på freestyleworkshop 16-17 juli
  • Tävling freestyle 15:e juli
  • Debut HtM 15:e juli
  • Freestylekurs för Ida Björkman och Margareta Löfgren, start 17:e augusti På grund av dräktighet går Norrie den istället

Inom freestylen hann vi alltså med de flesta av de utsatta målen – mest nöjd är jag med att jag har jobbat med mig själv och numera oftast vågar ha henne lös på träning utan att tro att hon ska hitta på allt för mycket egna saker ;) Tävlingen den 15:e juli gick dråpligt dåligt, men jag var väl förberedd på att det skulle gå ungefär dråpligt dåligt så Zumi hade nog så roligt hon kan ha när hon är hormonknasig. Hon fick ju mozarella i alla fall!

Tyvärr fick jag hoppa över freestylekursen med Zumi, eftersom hon var i sluttampen på löpet första gången och eftersom kursen låg varannan vecka hade hon bara kunnat vara med vid ett eller två tillfällen innan hon blev för dräktig för att ha lust med mina dumheter ;)

Viltspår

  • Lägga spår med rådjursklöv, vildsvinsklöv och älgklöv
  • Gå dygnsgamla spår
  • Göra och klara anlagsprovet i viltspår
  • Skotträna inför öppenklassen!

Här lyser strecken med sin frånvaro. Hösten 2011 var tänkt att bli viltspårets höst, men eftersom Zumi blev dräktig igen så lade jag helt enkelt viltspåret på hyllan helt. De här målen kommer att komma igen under nästa år, men lite omskrivna för att vara tydligare.

Utställning

  • Ställa på svenskvinnare i Norrköping 20:e augusti Inställt på grund av höglöp

En enda punkt som vi likt förbannat inte lyckades uppfylla! ;) Vi anmälde bara till en utställning förra året i och med dräktigheter hit och dit, men eftersom den lilla sötnosen tidigarelade sitt löp med en månad så ställde vi in närvaron i Norrköping.

Övrigt

  • Miljöträna mer och träna i nya miljöer
  • Valpkull i mars 2011. Träningsuppehåll februari-juni 2011.
  • Valpkull i oktober 2011. Träningsuppehåll september-december 2011.

Här är förklaringen till att vi knappt fått något gjort i år. ;) Om man räknar bort de månaderna (nio) och sedan två för löp, så kan man konstatera att vi har haft en enda bra, träningsfokuserad månad i år. Kort sagt, så har det inte varit ett tränings- och tävlingsår i Zumis liv – men det kommer vi igen med nästa år!

Med det, så lämnar vi över facklan till mattes kortbening – som ägnat delar av året åt att inte vara född, och sedan att vara valp. Det finns med andra ord inga tävlingar i vår planering, men det finns… tja, planer? ;)

Freestyle

  • Lära in och renodla slalom, bamse, och två ben
  • Kunna träna lös
  • Delta som åhörare på freestyleworkshop 16-17 juli
  • Massor av miljö- och passivitetsträning!
  • Färdigställa klass I-programmet

Här stämmer målen ganska lite med vad vi faktiskt har gjort. Jag skrev målen med ett väldigt annorlunda mindset än jag numera har när jag tänker freestyle och Norrie i samma mening. När jag säger att de inte stämmer, så är det faktiskt åt hållet att vi gjort mer, snarare än mindre. :) Det enda jag är missnöjd med mig själv med, är att jag inte miljö- och passivitetstränat så mycket som jag ändå känner att jag borde. Jag har varit noga med att tvinga mig att jobba med Norrie lös sen han var pluttebäbis, och med några hjärnsläpp från hans sida så har det fungerat väldigt bra.

Agility

  • Valpagilitykurs nov-dec 2011
  • Springa tunnlar
  • Rundningsövningar med enkla byten
  • Bestämma kontaktfältsbeteende
  • Träna hindersug

Men allvarligt nu, springa tunnlar och träna hindersug? Kan jag vara mer luddig? Eftersom vi har sprungit fler tunnlar än vi har tränat hindersug, så stryker jag det. Överlag känner jag att vi har tagit oss en bit framåt till att förstå oss på agility, men det är väldigt lång väg kvar.

Utställning

  • Lära in stå
  • Öva tandvisning på bord
  • Utställningstrava!
  • Ställa på heelerspecialen i Uppsala 27:e augusti

Utställningsmässigt har vi gjort det vi ska och även ställt på en utställning till. Det är också det som har varit det tråkigaste på listan och något jag med glädje plockar bort till nästa år ;)

Övrigt

  • Miljöträna och träna i nya miljöer
  • Träna i olika väder
  • Hälsa på massor olika människor!

Här har vi också ett sirius case of LUDD. Nä, vi har inte tränat i SÅ många olika miljöer eller väder, och inte hälsat på SÅ många olika människor, så jag räknar nog målen som ouppfyllda. Och som att de ska omformuleras till nästa år…

My weekly

Posted on by
2

Jag vill först börja med att tala om att jag har förkylningsludd i huvudet, så om det här inlägget är lite osammanhängande så skyller jag på det. Det kanske inte är orsaken, men för en gångs skull har jag en ursäkt ;)

Den här veckan har varit lite osammanhängande och med sporadisk, inte alltid kvalitativ, träning. Jag har flera kvällar tänkt att jag ska ta ett pass på sagostenen eller lite kontaktfält, men har inte riktigt orkat och även Norrie har känts lite trött. En del saker har vi dock fått gjort!

I onsdags var vi ett litet gäng ute och körde valpagility på LHU. Jag fick ett toppentips av Åsa – SKHV. Skicka, Kalla in, Höger, Vänster. Vi körde alltså varje övning fyra gånger, en gång skick mot leksak, en gång inkallning, en gång springandes på höger sida, en gång springandes på väster sida. Och vad tror ni att jag har glömt tills nu? Jo, att springa på vänster sida. Jag drog Norrie från en enkel hindersugsövning med tre hinder (bom på marken) och utlagd leksak bara genom att vara på fel sida. Bra att jag upptäcker redan nu att jag måste jobba mer med att ha honom på höger sida!

Vi sprang också lite släptunnel och det börjar kännas som att hans hang-up släpper mer och mer. Jag kom på efteråt att jag egentligen skulle passat på att ställa tusen frågor om kontaktfält, men man kan inte komma ihåg allt ;)

Till slut så passade jag på att ta den trötta hunden och dra igenom vårt freestyleprogram till musik. Det var matte som presterade sämst, för timingen är inte riktigt vad den ska till musiken än. Norrie hängde så glatt på och gjorde allt jag bad honom om – utan skall! Trots att han var trött kunde han alltså vara tyst. Det bär jag med mig! ;)

I fredags var jag och Norrie ute på LHU igen, den här gången för freestyleträning. Han kändes betydligt mer splittrad och hade svårare att koncentrera sig, men å andra sidan hade jag PMS och kände mig också lite okoncentrerad och virrig (och tjurig!) och belönade nog ganska tråkigt. Vi hade jättebra störning av en Karin med hundar som körde agility och freestyle medan jag och Norrie vimsade runt och låtsades köra freestyle.

Det blev betydligt fler skall, eftersom matte inte var så tydlig med kommandon och flaxade och vimsade mer än vanligt. Han håller ihop bra trots skallen, så det blir inga stopp, men satan så högt han skäller när han sätter den sidan till! Vi lyckades ta oss igenom programmet två gånger utan större missöden, och tränade externbelöning och de olika momenten i programmet separat i ett par omgångar.

Sen var Norrie en tröttie! Jag skulle egentligen vilja konditionsträna honom lite så han orkar mer, men vill samtidigt inte börja för tidigt med en hund som inte är riktigt färdigväxt. Nu när Zumi är hemma och behöver bantningsbootcamp så tänkte jag dock åtminstone länga promenaderna. Han går ju ändå mest lös och kan välja tempo mer själv, så det borde inte fresta så mycket på kroppen att röra på sig fritt. Nåja, när förkylningsluddet har lossnat tänker jag börja…

Igår var det återigen dags för agilitykurs, och i början av passet märktes att ingen av oss var riktigt på rätt blad. Jag blev uppretad för småsaker och Norrie var ovanligt nosig och släppte fokus hela tiden. Passande nog tog vi ett brejk, för jag kände igen hans beteende, och gick ut en liten sväng. Jajemen – självklart var det lilla djuret bajsnödigt! Efter pausen var han betydligt mer fokuserad och rolig att jobba med, även om jag märker att han verkligen kräver att jag är på rätt humör.

Vi körde hindersugsövningar, två hinder rakt fram till utlagd leksak eller med kastad leksak, vilket vi hållit på med tidigare och därför var en bra övning för oss när matte var grinig. ;) Sen tryckte Anna in en massa information om uppvärmning och nedvarvning och träning och fysik och massage och annat i våra huvuden.

Jag får återkomma med en veckoplanering när jag åtminstone till viss del hunnit planera min vecka – och när jag vet när jag blir frisk. Tills dess – ut och busa i fnöhn! Som Zumi, galopperandes med munnen öppen, eller som Norrie, konstigt känguruskuttandes!

My evening cold

Posted on by
1

Det har byggts upp ludd i huvudet och det kliar i näsan. Ömmar i halsen. Det känns som att ha sovit för lite och för mycket och fått en kallsup och ett grässtrå i näsan. Allt på samma gång.

Jag skulle gärna berätta om agilitykursen och om valpbesöket och om Zumis första dygn hemma, men det får komma om jag frisknat till imorgon. Dock behöver ni inte lämna bloggen utan någon form av grafisk representation av dagen. Tadaa!

Tröttvovvar

My head and shoulders, knees and toes

Posted on by
2

Idag har jag nojat. Jag ramlade av en händelse in på en blogg där ägaren just fått beskedet E/D på plåtarna från höftledsröntgen och började panika igång ganska ordentligt. Betydligt lättare hundar än Norrie har avlivats för HD och jag mindes HD-statistiken för heeler som rätt dålig. Efter lite bollande med Ann-Sofie som var lite klok och saklig till skillnad från en viss panikande heelermatte ;) så kollade jag upp statistiken för heeler igen och insåg att det bara var en enda hund under perioden 2002-2011 som röntgats med D på höfterna (en hade röntgats med D och omröntgats en månad senare med B). Det är trots allt en skön siffra – oddsen för D och E är ändå ganska små. Det kan ju finnas ett stort mörkertal i rasen, men om vi går efter statistiken så är oddsen störst att han är fri eller har en lindrig dysplasi.

Jag tror att jag kommer att patellakolla och utsätta honom för en fyskontroll framåt vårkanten. Om de hittar något som ens skulle kunna antyda en snedbelastning eller problem i rörelsemönstret så blir det röntgen – om inte så låter jag det nog vara tills vidare.

Panik nummer två är hans front. Nu är inte uttåttåadhet något ovanligt i rasen, vilket hältor på grund av det förvånansvärt nog verkar vara. Den får helt enkelt stoppas med genom fyskontrollen så jag kan få en dom om de tror att den kan ge honom problem i framtiden. Heelrar är förvånansvärt hela för sin något udda kroppsbyggnad, så jag hoppas få grönt ljus där.

Panik nummer tre har varit patellaluxation. Den senaste veckan har jag STORMGLOTT på honom och hans rörelser, på jakt efter minsta anomali. Tack och lov har jag inte direkt lyckats hitta något mer än att han lätt går över i galopp på osmidiga underlag (behöver musklas mer!) och att han föredrar att gå i ena galoppen, i alla fall i koppel. Idag fick jag också ett oerhört glädjande besked – Nero har inte patella! Han röntgades idag och knäna var fina. Det var en muskelinflammation(? Inte världsbäst på norska ;) ) som hade gett honom ont i knät. Hurra, hurra, hurra! Nero kan springa agility med sin matte igen när muskeln har blivit bra, och jag är lite mindre panikslagen :)

My procrastination

Posted on by
1

Jag börjar göra uppskjutandet till en ren konst. Det börjar nå nästan komiska höjder där jag till och med skjuter upp att läsa min fanfic trots att det normalt sett är något jag gör när jag vill skjuta upp andra saker. Så idag har jag uppenbarligen skjutit upp att skriva blogginlägg hela kvällen och är nu för trött för det – förstås. Uppskjutningens ädla konst!

När jag skriver att jag är för trött för att skriva blogginlägg så avser jag inte att jag inte kan skriva (uppenbarligen går det ju rätt bra nu), utan att jag blir så oerhört pessimistisk. Om jag försökte skriva om dagens agilityträning (som gick bra) och dagens freestyleprogramtest (som gick helt okej) så skulle det bara bli gnäll, gnäll och gnyl. Och lite självömkande. På något plan eftersträvar jag ändå att vara lite konstruktiv, och det görs bäst före klockan 21. Jepp!

Nu har ni alltså läst två stycken som inte innehåller någon information av värde, med förhoppningen att hitta någonting bättre i det här tredje. Men tji fick ni, dessvärre! Godnatt!

My few days left

Posted on by
2

Det är mindre än en vecka nu. Fyra korta dagar kommer det att dröja. På lördag, om fyra korta dagar, får jag hämta hem min alldeles egna lilla röda. För gott! Från och med på lördag, så är den lilla röda alldeles min. För symbolvärdets skull har jag ett nytt halsband och ett nytt koppel som hon kommer att få på sig, som självklart matchar det Norrie har. Jag kommer att äntligen, på riktigt, bli en tvåhundsägare. :)

Vi besökte mässan i helgen och jag satt bänkad framför freestyle-SM. Det var häftigt att få se nästan hela freestyleeliten samlad på ett ställe. Det är lite tråkigt att sporten fortfarande är ganska liten, men det finns gott om talangfulla ekipage på väg upp genom klasserna så det är ju ingen risk för att sporten är på utdöende.

Maggan & Trubbel

Zing

Det hanns med lite shoppande också, även om det blev begränsat till varsitt reflexkoppel till hundarna (orange resp rött), en massa äckelgodis (aka torkade onämnbara djurkroppsdelar), några tuggben och två klickrar. Som vanligt är pop-up-burarna i rätt storlek slut och jag hittade ingen bra bädd att ställa under mitt datorbord, så det blev en hyfsat billig resa.

Jag funderade på att köpa ett Hurtta värmetäcke till Zumi, men de var inte billigare på plats än i butik. Det får nog bli en liten shoppingtur när hon har kommit hem istället eftersom Norrie ärvt hennes täcke och jag inbillar mig att hon kanske kan tänka sig att röra sig framåt i ett täcke som sitter bättre på henne. Vi kan väl i alla fall leva på hoppet här? ;) Det kommer att bli ganska mycket väntan i kalla lokaler för henne under vintern, och hon håller på att fälla ur efter valpkullen så jag tror att hon kan behöva ett täcke ibland.

Efter en lång dag på mässan var jag trött, och efter en lång dag med Wille var Norrie trött. Så vi traskade bort till Valla ridhus för lite freestyleträning i dammet, eftersom jag fortfarande inte riktigt fattat det där med att man kanske ska ta det lugnt och inte utsätta sin unghund för svåra störningar när den redan är trött och har lättare för att göra fel.

Som tur är så har ju inte heller Norrie fattat det, så vi tog oss igenom träningen utan katastrofer. Det märktes att han var trött, så jag använde det roligaste i världen – agilityleksaken och en minigriiiiiiis och så körde vi lite freestylekedjor och avslutade med några sitt-stanna-skicka-på-leksak-övningar. Däremellan peppade vi Karin och tittade på duktiga ekipage och vilade. Det blev ett bra slut på en lång dag. :)