Framsteg och bakslag

Det sägs alltid, att hundar inte trotsar. Hundar kan inte ”jävlas” – de har inte förmåga att utföra ett beteende enbart för att det retar ihjäl matte. Jag köper det. Men hur, HUR, förklarar man då min hund?

Idag har vi varit på klickerkurs, hon och jag, för Josefin Mälman. Kursen var jättebra och jag har fått lite mer på benen om hur sjutton jag ska hantera hund och klicker och beteenden, och det var häftigt att se hur fort min hund kopplade ett beteende. Jag har länge trott att hon inte riktigt fattar klickern, men idag visade hon att jag hade fel. Men till det som det här inlägget skulle handla om.

Efter kursen tog jag min hund och tog en liten promenad uppe runt klubbstugan. Hon fick gå lös och uppförde sig som hon skulle, fick en massa godis och vi hade allmänt trevligt. Hon fick gå lös hela vägen ner till bilen för att jag kände att jag kunde lita på henne, och det gick helfint. Jag öppnade bakluckan, öppnade buren och bad henne hoppa in. Hon hoppade in, men brevid buren och jag bad henne hoppa ut igen.

Då drog hon. Fjopp sa det och så var hon runt hörnet på klubbstugan. Jag gick helt sonika efter henne lugnt pratandes och fick tillbaka kontakten. Vi gick bort till bilen igen och jag höll henne i halsbandet när hon hoppade in. Fine and dandy, hon tyckte inte att det var okej att bli tillsagd att hoppa in i buren.

Eftersom jag inte ville avsluta där så kopplade jag henne och så började vi öva på en rutin för hopp in och ur bilen. Hopp ut – vänd runt – sitta – godis. Hopp in – vänd runt – sitta – godis. Efter ett par repetitioner kopplade jag loss när hon satt i buren och bad henne hoppa ut. Check, hon hoppar ut, vänder runt, sätter sig, får godis. När jag sedan börjar tänka på att be henne hoppa in, så händer det igen.

FJOPP. Hunden flyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyger iväg och jag går lugnt efter och säger ”jag kommer och hämtar dig om du inte kommer, så det är ingen idé”. Jag, som tillsammans med godiset var värd rätt mycket för ungefär tre sekunder sedan SPRINGER hon helt plötsligt bort ifrån. VAD HÄNDE?! Ok, hon vill inte hoppa in i buren, men till detta?! HUR? VAD? Upplys mig!

För att späda på det hela lite till så kommer det en kvinna gåendes med en golden långt bort på vägen, och Zumi som aldrig brukar vara intresserad på långt håll ställer sig och stirrar. Jag vrålar i utan reaktion och vänder och springer åt andra hållet. När jag vänder mig om och ser att hon travar ditåt så vänder jag och skyndar efter för att ursäkta mig och min ouppfostrade hund, men helt plötsligt, cirka 15-20 meter från hunden stannar Zumi, tittar lite till och gör sedan en helomvändning och SPRINGER till mig. Jag jublar, springer bortåt och jublar ännu mer, och när hon kommer får hon en gigantisk belöning. Sen BAR jag henne till bilen. ;)

Jag är jättetrött och orkar inte riktigt analysera det här. Någon som har ork? Jag ska inte, får inte, kan inte, dra för stora växlar av det här. Ok, hon var inte redo för så här mycket eget ansvar, så vi håller oss till löspromenader i Ryd tills vidare och ber henne inte att hoppa in i bilen. Att få panik nu och säga att jag aldrig kommer att ha henne lös mer löser ingenting. Däremot får jag erkänna att jag muttrade ”jag ska inte ha en shiba till, det blir banne mig en jappe”:)

En kommentar till Framsteg och bakslag

  1. en analys att ta med en nypa salt (lite sömn och tidigt på morgonen): hon ville inte hem, utan hon ville träna mera! ;) eller så ville hon bara nusa ur sig lite energi?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>