När jag vaknade i morse var världen vit. Eftersom jag trots allt bor i Östergötland och inte i Västerbotten, var det ju inte snö – men det var frost! Trots minusgraderna och vit andedräkt så kändes det förvånansvärt varmt i solen och dagens samträning var jätterolig för mig. Stollhund bjöd på spontana ligg och flamsade runt som en… tja, levnadsglad shiba. Det nya 3,5m-kopplet visade sig vara alldeles utmärkt eftersom det ger henne lite större svängrum samtidigt som jag har lite kontroll.

Trots att det är december och därmed den mörkaste månaden på året, så känns det väldigt bra. Jag mår väldigt bra. Jag mår till och med såpass bra att jag har börjat kontakta kursadministratörerna i kurser där jag har rester och börjat kolla på hur jag kan komplettera dem.