LadyFrost > /dev/random

Somliga helger händer det att Corren delar ut gratisnummer till olika hushåll i Linköping för att fiska nya prenumeranter. Det är ett ganska trevligt sätt att göra reklam för sig och idag är det ju dessutom Berglin i A-delen så det var en ganska angenäm upplevelse att bläddra i en dagstidning.

Tills jag kom till Correns PAUS-del.

“Jag är nog mer av en tjejmamma”, säger Eva. Hon förklarar begreppet med att hon älskar att fläta hår, köpa gulliga klänningar och att leka med Barbie. (…) “Killar leker en annan typ av lekar, spelar fotboll och så. Det är inte riktigt jag.” (…) “När man ser grabbar som bråkar, slåss och skriker så kan man känna att det är ganska skönt med bara tjejer ändå”, konstaterar Eva.

Det är inte möjligt. Man får inte vara så inskränkt. Inte när man har barn som förtjänar en rättvis bild av manligt och kvinnligt och som verkligen inte vinner ett skit på att stängas in i sina föräldrars unkna, ruttna könsroller som alla går ut på att förvandla män till utåtagerande, känslolösa idioter och kvinnor till passiva, osjälvständiga modepelare.

Frågan nedanför artikeln är “Kan du tänka dig att kolla könet med ultraljud? Varför/varför inte?”. De har enbart ställt frågan till kvinnor, varav exakt EN talar om “vi”. Resten talar om sig själva, som om barnet enbart är deras angelägenhet. Ett citat som följer:

Det skulle jag vilja göra, men det går inte. Jag frågade på ultraljudet i vecka 18, men barnmorskan sa att hon inte fick säga. Det var tråkigt, man vill ju veta vad man ska köpa.

MAN? MAN VILL VETA? MAN VILL VETA VAD MAN SKA KÖPA? Inte nog med att hon uttalar sig tvärsäkert om att ALLA vill det, att det är en generell önskan, hon har dessutom mage att påstå att man måste köpa olika saker om man får en penis eller en slida på barnet! Oh joy, en penis, nu måste barnet ha blått! Oh joy, en slida, nu måste barnet ha rosa! Tänk så hemskt att inte veta, då kan man ju bara handla typ… GUUUUUULT.

Eller så handlar man blått, rött, gult, grönt, svart, vitt, lila, rosa, guld och silver (och alla färger jag glömt nu) i en salig blandning och klär barnet efter humör och dagsform. För det är ett barn.

Jag har svårt att tänka mig att skaffa barn av t ex de här anledningarna – att folk har så benhårda övertygelser om hur en tjej respektive en kille ska vara. Men om det ändå blir barn såsmåningom så kan ni ställa in er redan nu på att vi kommer att besvara alla “Vad blev det?” de första veckorna med “Ett barn“. För det är väl ändå det som är viktigt?

Är det inte rent ut sagt heljävla felvridet att den första frågan är “Vad är det för sort?” och inte “Mår ni bra och är barnet friskt?“

Kommentarer: 2