LadyFrost > /dev/random

Det har blivit väldigt lite bloggat den senaste veckan. Jag läste en sak på bukefalos – att dagens människor är så besatta av att få saker på bild och på pränt för att veta att man har varit med om det, till den grad att man missar att uppleva saker där och då när de faktiskt händer. Just det har jag drabbats av många gånger, att jag tänker att jag måste fota och börjar planera hur jag ska blogga om det, och att det i sig blir en stress för att jag känner att jag måste göra det och det måste bli så bra och så fint och så… Ja, ni fattar.

Veckan har varit rolig och jag tror inte att jag kommer att komma ihåg allting när jag nu börjar skriva om den. Men vi har i alla fall grillat med arcolin och poj, lunchat på en massa trevliga ställen, varit på Ekenäs och Riddarspelen och fått lite mer solbränna.

Jag har också hunnit beta av ett FF-styrelsemöte men inte hunnit uppdatera hemsidan med det som kom upp då. Dessutom glömde jag helt bort min träff med Anita idag, i allt databaskodande hade det helt fallit bort trots att det stod i kalendern – den har jag ju inte tittat i på flera dagar dessvärre… Det är bara att inse att det är dags att skaffa en mobil som kan läsa ett schema från webben så jag inte behöver ha två olika resurser (analog och digital).

Det har blivit lite för lite sömn den senaste veckan så jag har lite huvudet under armen. Dock är jag stolt över att jag äntligen börjar få en ordentlig förståelse för mysql-anrop och php-kod, så nu kliiiiar det i fingarna att koda något lite mer avancerat webbguck. Dessutom hittade jag en jättebra färgschemaskapare där man till och med kunde simulera olika typer av färgblindhet, så det kan hända att dorysite byter utseende snart igen. I mån av tid…

Igår samtränade vi, Sara, Anna, Josefin och jag. Zumi var väldigt seg och okoncentrerad, hon hade nog helst bara stått med näsan i närmaste grästuva hela träningen så vi åstadkom inte sådär väldigt mycket. På hemvägen trodde jag att jag skulle få spader på henne för hon drog som hon aldrig brukar dra längre och frestade på mattes tålamod ordentligt. Efteråt var hon i alla fall trött och nöjd

Världens bästa träningskompisar. Vi saknar dock Frida med Ronja och hoppas att hon blir bättre fort!

Kommentarer: 1