LadyFrost > /dev/random

På senare tid har det varit ganska lite hundträning och mycket annat här. Det speglar väl inte helt och hållet verkligheten, men ärligt talat har det mest blivit koppelpromenader och inte så mycket annat på grund av bristande inspiration och tålamod. Jag är nog inte en av de bloggare som Sara får komplex av…

Idag har det varit både upp och ner på hundträningsfronten. Jag lyckades få tag på henne på uteplatsen utan att hon sprang hysteriskt i tio minuter, med hjälp av lite ost. Inte vilken ost som helst dock, utan vällagrad brännvinsost ska det tydligen vara. Maken till lydig hund under promenaden var det länge sedan jag såg…

Framåt kvällen lade vi ett halvlätt spår på kalhygget till Zumi som fick ligga länge, säkert en och en halv timme om inte mer. Hon tog upp det ganska bra men gav sig efter några meter bestämt iväg i helt fel riktning och verkade vara helt övertygad om att spåret gick där. När linan tog slut så stod hon där och streeeetade… åt helt fel håll. Det slutade med att jag plockade tillbaka henne mot spåret och där tog hon upp det fint. Hon hade inga problem med spårapporterna som hon markerade genom att slicka(!) på dem och hon passerade den lilla korsande stigen ganska bra.

Jag hade vinklat en bit innan slutet och själva vinkeln gick bra. Tyvärr gick det två frisbeegolfare förbi tvärs över vårt spår under sista raksträckan bara några minuter innan vi kom till den delen, så där virrade hon bort sig fullständigt och visste inte vad hon spårade. Jag höll på att strypa henne när hon började frustrationspipa men hipp hurra jag höll mig från det och försökte leda tillbaka henne till spåret till slut istället. Efter måååånga om och men och nya avstick från spåret hittade hon ÄNTLIGEN slutet och fick sin belöning.

Suck, blä, usch kände jag och hade ingen lust att träna hund något mer. Vi släppte henne därför så hon skulle få springa lite på hygget innan vi gick in. Tanken var att promenera lite bortåt på hygget och sedan vända och koppla upp när vi närmade oss vår ände, men så kom jag på att lämna den nu nästan tomma kattblötmatspåsen hos kalle och ta med mig Zumi bort en bit (kanske 20 m) för att prova en vända budföring.

Sagt och gjort, sätter Zumi brevid mig och skickar iväg med ett “varsågod” (jaja, det ska bytas ut mot “marsch” vilken dag som helst) och hon sticker som ett skott mot Kalle för att få lite mer kattmat. Han sätter henne ner och skickar henne tillbaka mot mig. Det gick trögare men med lite pepp satte hon fart och osten som belöning var en riktig höjdare.

Nästa skick till Kalle gick också det bra, och tillbaka till mig gick både bra och dåligt – hon var så pepp att hon sprang på “sitt” vilket jag egentligen tycker är ganska bra då draget tillbaka till mig har varit ganska dåligt genomgående. Dock är det ju en fördel om hon sitter på “sitt”…

Kommentarer: 2