Den senaste veckan har uppdateringarna varit infinitecimala, för att inte säga obefintliga. Det beror på det lilla ordet orka och på att det känns jobbigt att strukturera upp vad som har hänt och vilka bilder jag tagit för att kunna formulera det på ett snyggt och tilltalande sätt till en bloggpost.

Nå, låt se. I fredags lagade vi lasagne och tittade på bilder med poj. Jag hade som vanligt prestationsångest men jag fick se en massa fina bilder i alla fall. Till nästa gång har jag valt ut bilder på två teman.

I lördags fick vi gå upp tidigt för att hinna med allt innan vi tog bussen till Vidingsjö och Fritt Följs drive-in-utställning. Zumi uppförde sig finfint och var inte alls så jobbigt på som jag trodde att hon skulle vara. Det gjorde nog sitt till att hon fick stå på bordet under bedömningen för det lugnar ner henne lite. Hon fick fin kritik och HP, men det spelar ingen större roll. Det jag är nöjd med är att vi gav ett gott intryck.

Jag trodde att jag skulle strypa det fina folket som vi råkade placera oss brevid. Jag tror att de gnällde hela utställningen lång på allt möjligt och omöjligt – det tog för lång tid, det var för många hundar, det var för få anmälda, det var dåligt organiserat, hittan och hattan och dattan var inte bra. Faktiskt så lät jag bli att strypa dem, men jag tänker inte stå för deras hundhantering – hissa upp hundens huvud i smalt utställningskoppel i ringen, ryck om den inte går som den ska, strunta i att rasta hundarna under utställningen eftersom de kan, gudförbjude!, få damm i pälsen.

Ja, jag tänker skryta lite med att vi åkte buss dit, med att Zumi inte ens tittade på en borste innan utställningen, med att det vi har tränat på är kontakt och samarbete, med att vi var ute och sprang i skogen innan vi skulle in i ringen. En hund är en hund, och inte en modevisningsattiralj.

Innan jag blir helt rabiat visar jag lite bilder från utställningen, på trevliga ekipage som uppförde sig såsom utställare bör.

Tre unga utställningsdeltagare. Emma the Boxer som får chansen att rulla sig lite i gräset i ringen kommer förmodligen att tycka att det här med utställningar är en jätterolig grej. Man behöver inte gå perfekt i koppel och stå som en stenstod hela tiden, huvudsaken är att man har kul.

Frida och Ronja börjar bli vana utställare vid det här laget, och Frida bjuder på en lugn och vänlig attityd mot Ronja oavsett om Ronja råkar vara lite glad för stunden

Sara ställde ut Ikaros för första gången och det gick alldeles finfint.

ESC blev det inte mycket av, för jag lessnade efter Albanien. Samtliga bidrag förutom Sverige hade låtit precis likadant och Sveriges var något av en besvikelse – visst hade de höjt tonhöjden i verserna? Norges bidrag hörde jag inte förrän dagen därpå, och det var väl lite klämmigt men inte så mycket att hänga i granen.

Jag har bloggat om läckande skor vilket verkar vara en förbannelse som förföljer mig. Nåja, efter en och en halv månad bör inte ett par skor gå sönder tyckte jag, så jag lyckades ta mig till Intersport i söndags och fråga om detta. Kudos till Intersport som utan problem tog tillbaka skorna och gav pengarna tillbaka – som jag självklart spenderade på ett par nya skor från Intersport. Så långt det är möjligt tänker jag handla alla skor och träningskläder där framöver och rekommendera alla att göra detsamma!

Det enda som företogs efter turen till Tornby på söndagen var en promenad i solen tillsammans med kamerorna, och jag fortsatte pyssla med blom-macro-bilder. En maskrosfröboll fick stå modell.

Det blev måndag plötsligt och världen föll in i den vanliga rutinen. Vi lagade kycklingsoppa som än en gång blev kycklinggegga för att vi envisas med att ha i för många ingredienser i förhållande till vätskemängden.

Igår samtränade vi som vanligt, jag, Sara, Anna och Frida. Jag fick en bild av Anna från träningen som sammanfattar vad jag och Zumi gjorde ganska bra:

Överlag var nog ingen av oss riktigt på topp, trötta eller med huvudvärk eller hungriga. Men det är ändå härligt att träffa fler med hund med sina egna saker att pyssla med och sina egna mål. Det är en gåva att ha bra träningskompisar.

Idag… har det regnat på mig. Båda gångerna jag varit på väg till skolan har himlen öppnat sig. Dock har det inte regnat på hemvägen eller när jag varit ute med Zumi. Det är ett mysterium, det där med regn…